UtgångspunkterHär beskriver jag kort det case som jag lyfte i min VFU-rapport och motiverar användandet av estetiska läroprocesser.
Mitt skriftliga arbete behandlade värdekonflikter angående frihetsbegreppet. Jag ställde upp Lennart Hellsings ord ”Vem kan känna sig fri när det finns något att strunta i?” som en min tes och funderade över detta i samband med min VFU-situation. Jag beskriver en skola i elevsvårigheter. Några elever har exkluderats från gällande normer och skapat en subkultur som kommer i konflikt med skolans struktur. De går runt i korridorerna och försöker sysselsätta sig så gott de kan. Lärarna stod rätt tandlösa och försöker, likt inkastare på restauranger, locka in eleverna till klassrummet igen.
Eleverna själva krävde frihet, vilket de definierar med att undslippa skolan men ändå vistas i skolans lokaler. Jag funderade kring Bakthins teorier rörande kampen om ordens betydelse. I Lpo94 nämns att läraren skall diskutera med eleven, det låter som att det är en kamp om ordens betydelse. Sen ramlade jag tillbaka i definitionen av frihet. Vad är frihet? Det rådde olika definitioner på detta och ger rika möjligheter till att genomföra en estetisk läroprocess kring. Estetik betyder läran om varseblivning och sinneskunskap. Om jag säger en estetisk läroprocess menar jag då att jag använder mina sinnen för att uppleva något. De estetiska uttrycken används som medierande redskap och tolkningsmaterial för de inre bilder som skapas i samband med en upplevelse. Att närma sig ett innehåll på detta viset kan ge elever utan språk en gemenskap. En upplevelse att minnas och förstå på sitt sätt.
Min egen process
Här presenterar jag min egen process under detta arbete.
Min tankekarta nedan visar mina snabbaste associeringar jag får kring ordet frihet. En annan person skulle ha andra, vi har alla unika kopplingar att göra. Genom att senare ta bort det ordet i mitten så får jag en tom yta där min gestaltning skall ta plats. I den tomma rutan ser jag hur rummet kan användas på ett liknande sätt som reggio emilia bygger upp lekmiljöer. Arbetssättet ska ge plats åt individen i gruppen och gruppen med individer.
Lektionsplanering
Jag beskriver här hur min VFU-klass (åk 3) får ett inspirationspass som en temastart. Rummet är enligt reggio emilia en pedagog och därför väljer jag att göra en tillfällig lekmiljö full av möjligheter för upplevelser och interaktion.
Jag organiserar rummet i små installationer utan stolar eller bänkar. Jag tänker lägga ett större lätt blåskimrande tygstycke i mitten av det tomma rummet. På tyget skulle jag glest fördela vita duniga fjädrar. Jag skulle öppna ett fönster och placera en duva med nosen ut mor horisonten – havet och evigheten, i samma fönster ett vindspel som vajar fritt i vinden och låter klingande. På whiteboarden skulle jag fästa bokstavsmagneter i ett kluster och på dess list en gåspenna. Jag skulle placera en spegel liggande på golvet tillsammans med blå genomskinliga dekorationskulor. En overheadapparat skulle vara uppställd med massa färgade plastfickor klippta till både böljande former och raka former på ”linsen”.
Eleverna skulle mötas av ett tyst leende och en gest som ger dem tillåtelse att utforska rummet. När de går runt i rummet kommer jag gå runt och improvisera över Ulrika Gunnarssons trall Kinematografen med växlande svag och stark ton.
Efter 15 minuter i detta skulle jag ge eleverna en instruktion att sätta sig någonstans i rummet nära något som ger dem inspiration. De får var sitt papper och fingerfärger. Måla det du upplevt. De får en stund på sig att måla, om det behövs ber jag dem att försöka hålla tystnaden vid liv och tillåta sig bara vara i sin egen värld. När de känner sig klara får de gå ut och tvätta av sina händer och senare gå ut på rast. När eleverna är ute på rast dokumenterar jag rummet med kamera och tar hand om teckningarna som jag tänker använda vidare.
Beroende på vad barnen har målat lägger jag vid nästa tillfälle ut dem i rummet. Ordnar kanske efter färg. Eller efter tema. Eller något annat. Alla elever ombeds att ställa sig vid en målning de dras till (dock inte sin egen). Efter det får de titta på bilden och fundera på vad de ser i vald bild. De får skriva ner en mening som skall stå under bilden.
Vidare arbete utifrån gestaltningen
Här kopplar jag gestaltningen till de skolämnen vi har i svensk skola.
Efter detta har vi ett stort material att bearbeta inom de traditionella skolämnena på olika sätt. Vi kan samla ihop meningarna i svenskan och analysera de enligt LTG metoden (Läsning på talets grund) med en analys från helhet till del. Vi kan använda meningarna att göra diktverk. Vi kan använda målningarna till matematisk tesselering. Vi kan leta i bilderna efter geometriska former. Det finns hundratals andra saker att använda utifrån detta. Om vi vill rikta in oss på frihet inom Samhällsorienterande ämnen (om ordet dyker upp i elevgruppens upplevelser) så kan vi fördjupa ordets betydelse genom rollspel, genom närläsning av barnens rättigheter, genom bikupediskussioner, göra jämförelser om yttrandefrihet, religionsfrihet med mera mellan länder. Inom naturvetenskapen skulle vi kunna arbeta utifrån allemansrätten och vilda djur, djurens rättigheter. I slutet av temat får barnen göra en tankekarta kring frihet och sedermera göra egna gestaltningar av innehållet som behandlats.
