Jag tror det är en av de första gångerna på länge jag öppnar en bok och den inte stängs förrän jag är på sista sidan. Det här är spänning på högsta nivå. Jaget i boken är en rätt flickig pojke som heter Peter, han har en tvillingsyster som heter Petra. Hon är Pojkflicka med nävarna först och tanken på spets. Tillsammans med Lucy, en trespråkig flickflicka som är ihop med Peter. De här tre 12 åringarna utgör ett detektivgäng som kallar sig för Hemliga Ögat.
Nu i den här senaste boken har dom sommarlov hemma i Lund och det är jättetråkigt. Men plötsligt händer det mystiska saker. Ett mynt är plötsligt värt flera tusen kronor och det dyker upp en skum butik på Kraft torg där munkar går ut och in.
Mycket riktigt är det nåt fuffens på gång och det blir en riktigt spännande resa från den halvtråkiga sommarlovsdagen till hetluften.
Målgruppen är 9-12 år ungefär. En del utländska ord och fraser finns med.
LÄS!
tisdag 30 september 2008
onsdag 24 september 2008
VFU-rapport för språk, litteratur och lärande 6hp
Skolan jag varit på är en liten F-5 skola med gamla anor, där går lite drygt 150 elever. Den ligger i ett välbärgat område, där går inte några elever med svenska som andraspråk i nämnvärd bemärkelse. Det finns ett skolbibliotek men ingen bibliotekarie. Mitt huvudsakliga team var en av tre F-2 avdelningar. Det arbetar två förskollärare och två grundskollärare i klassen, ingen arbetar heltid. Svenskundervisningens lokala mål är utförligt skrivna i elevperspektiv och innehåller tre rubriker; läsa, skriva, tala. Det förekommer genomgående tester (Fonolek; en fonetisk diagnos som görs med förskoleklassen, H4; uttalstest, ALP; en serie tester i analys av läsförståelse). Det finns en speciallärare på skolan, hon var sjukskriven under veckan och därför kunde jag inte följa hennes arbete. Teamet berättade att hon arbetar med små elevgrupper som går ut ur ordinarie undervisning för att träffa henne.
Jag har valt att främst beskriva en lektion med F-1, framför allt beroende på det begränsade utrymmet. Det förekommer fler arbetssätt än de som omnämns här men detta är en stor del av vardagsundervisningen och är alltså representativ. Jag använder en referens till åk 3 som jag observerat under en skoldag.
Lektionen känner jag igen från egen skoltid, veckans bokstav. Under veckan träffar eleverna på bokstaven i olika sammanhang och genom olika uttrycksformer som går mycket väl i linje med Lpo94 vidgade textbegrepp. Det är en av förskollärarna som presenterar veckans bokstav L genom historien om lejonet som blev räddad av en mus. Detta gör hon genom en handdocka som levandegör hennes berättelse. Barnen tittar uppmärksamt på vad som händer lejonet och reagerar på berättarens röstgestaltningar. Efteråt fick barnen känna på ordet L, hur L låter? Hur känns det att säga och till sist, hur skrivs det? Förskolläraren presenterar en ramsa från en bok (Jonsson & Ring & Sundh, 1989) ”Lejon ska man låta bli att stoppa sina fingrar i”, den upprepas tills alla eleverna kan den. Jag ser hur många av de mindre läser mycket aktivt av lärarens läppar och ansiktsuttryck under momentet. Här används ljudandet och helhetsanalysen (föreläsning, 080904, Bjerklund) parallellt, förskolläraren skriver upp ramsan på tavlan och stryker under alla L med hjälp av barnens ivriga förslag. Efter detta tar barnen fram, på förskollärarens uppmaning, hemmagjorda böcker. Sexåringarna har en bok med en bild, under bilden finns ett stort L och hjälpstreck och ett litet L med hjälpstreck. Där får de öva att skriva L. Sjuåringarna har en bok som kallas Regnbågsboken, där finns alla bokstäver streckade, eleverna fyller i dessa med färger. Eleverna blir uppmanade att inte skynda sig utan att fylla i böckerna noggrant. När de blir klara får de skriva och rita i ”mina tankar”-boken – eller ”händelseboken” (Lindö, 2002, 40). Den här boken är så gott som fri från stavningskontroll, men den läses flitigt av lärarna som ger små kommentarer. Det viktiga är att eleverna skriver, inte hur de stavar. När ettorna blev klara får de ta fram Lilly Jakobsons Äppelböcker. Det är också ett läromedel jag känner igen från min egen skoltid. Äppelböckerna är en serie övningsböcker i läsförståelse. Jag blev förvånad över att de var så att säga ”nyttiga”, jag mindes de böckerna som väldigt lustbetonade, en belöning att få jobba i.
En elev i åk 3 kände sig kränkt när läraren rättade hans stavning. Då förklarade läraren för hela klassen att lärarna de haft innan kanske inte petat så mycket med stavning. Nu är det viktigt att lära sig stava för att texten ska bli tillgänglig för fler än eleverna och läraren. Läraren i åk 3 använde tillfället för en minilektion i stavningens betydelse (föreläsning, Berglund, 080904). Läraren antyder att språkbruket kan ha betydelse, att olika texter riktar sig till olika läsare (Andersson i Sandqvist & Teleman, 1989, s.5). Hon lät även barnen själva få reflektera över varför de behövde kunna läsa och skriva vilket Sven Strömqvist (Ahlsén & Allwood, 2002, s.52) lyfter upp som en mycket viktig uppgift för skolan.
Referenser
Ahlsén Elisabeth & Allwood Jens (red)(2002) Språk i fokus, Lund: Studentlitteratur.
Jonsson Anna-Stina, Ring Carina, Sundh Runa, A-Ö Läsa i lågstadiet, 1989:Gleerups Sandqvist C & Teleman U, Språkutveckling under skoltiden, 1989, Studentlitteratur AB
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994
Föreläsning
Svenskämnet i 2000-talets skola;080904; Ulla Berglund och Ann Bjerklund Larsson
Svenskämnet i skolans tidigare åldrar;080904: Ann Bjerklund Larsson
Jag har valt att främst beskriva en lektion med F-1, framför allt beroende på det begränsade utrymmet. Det förekommer fler arbetssätt än de som omnämns här men detta är en stor del av vardagsundervisningen och är alltså representativ. Jag använder en referens till åk 3 som jag observerat under en skoldag.
Lektionen känner jag igen från egen skoltid, veckans bokstav. Under veckan träffar eleverna på bokstaven i olika sammanhang och genom olika uttrycksformer som går mycket väl i linje med Lpo94 vidgade textbegrepp. Det är en av förskollärarna som presenterar veckans bokstav L genom historien om lejonet som blev räddad av en mus. Detta gör hon genom en handdocka som levandegör hennes berättelse. Barnen tittar uppmärksamt på vad som händer lejonet och reagerar på berättarens röstgestaltningar. Efteråt fick barnen känna på ordet L, hur L låter? Hur känns det att säga och till sist, hur skrivs det? Förskolläraren presenterar en ramsa från en bok (Jonsson & Ring & Sundh, 1989) ”Lejon ska man låta bli att stoppa sina fingrar i”, den upprepas tills alla eleverna kan den. Jag ser hur många av de mindre läser mycket aktivt av lärarens läppar och ansiktsuttryck under momentet. Här används ljudandet och helhetsanalysen (föreläsning, 080904, Bjerklund) parallellt, förskolläraren skriver upp ramsan på tavlan och stryker under alla L med hjälp av barnens ivriga förslag. Efter detta tar barnen fram, på förskollärarens uppmaning, hemmagjorda böcker. Sexåringarna har en bok med en bild, under bilden finns ett stort L och hjälpstreck och ett litet L med hjälpstreck. Där får de öva att skriva L. Sjuåringarna har en bok som kallas Regnbågsboken, där finns alla bokstäver streckade, eleverna fyller i dessa med färger. Eleverna blir uppmanade att inte skynda sig utan att fylla i böckerna noggrant. När de blir klara får de skriva och rita i ”mina tankar”-boken – eller ”händelseboken” (Lindö, 2002, 40). Den här boken är så gott som fri från stavningskontroll, men den läses flitigt av lärarna som ger små kommentarer. Det viktiga är att eleverna skriver, inte hur de stavar. När ettorna blev klara får de ta fram Lilly Jakobsons Äppelböcker. Det är också ett läromedel jag känner igen från min egen skoltid. Äppelböckerna är en serie övningsböcker i läsförståelse. Jag blev förvånad över att de var så att säga ”nyttiga”, jag mindes de böckerna som väldigt lustbetonade, en belöning att få jobba i.
En elev i åk 3 kände sig kränkt när läraren rättade hans stavning. Då förklarade läraren för hela klassen att lärarna de haft innan kanske inte petat så mycket med stavning. Nu är det viktigt att lära sig stava för att texten ska bli tillgänglig för fler än eleverna och läraren. Läraren i åk 3 använde tillfället för en minilektion i stavningens betydelse (föreläsning, Berglund, 080904). Läraren antyder att språkbruket kan ha betydelse, att olika texter riktar sig till olika läsare (Andersson i Sandqvist & Teleman, 1989, s.5). Hon lät även barnen själva få reflektera över varför de behövde kunna läsa och skriva vilket Sven Strömqvist (Ahlsén & Allwood, 2002, s.52) lyfter upp som en mycket viktig uppgift för skolan.
Referenser
Ahlsén Elisabeth & Allwood Jens (red)(2002) Språk i fokus, Lund: Studentlitteratur.
Jonsson Anna-Stina, Ring Carina, Sundh Runa, A-Ö Läsa i lågstadiet, 1989:Gleerups Sandqvist C & Teleman U, Språkutveckling under skoltiden, 1989, Studentlitteratur AB
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994
Föreläsning
Svenskämnet i 2000-talets skola;080904; Ulla Berglund och Ann Bjerklund Larsson
Svenskämnet i skolans tidigare åldrar;080904: Ann Bjerklund Larsson
onsdag 17 september 2008
Birgitta Johansson hade föreläsning för oss igår eftermiddag.
Vad blir jag? (Utbildning) - Lärare
Vem blir jag? (Bildning) - Förebild?
Varför vill jag bli svensklärare? - - - här borde det stå massa kloka svar: men jag tänker tomt här... va är detta? varför? behörighet?
På frågan varför vi ska läsa skönlitteratur känner jag mig igen vilsen. vadå? måste man? en bra svensklärare=läser mycket? varför det?
Vad blir jag? (Utbildning) - Lärare
Vem blir jag? (Bildning) - Förebild?
Varför vill jag bli svensklärare? - - - här borde det stå massa kloka svar: men jag tänker tomt här... va är detta? varför? behörighet?
På frågan varför vi ska läsa skönlitteratur känner jag mig igen vilsen. vadå? måste man? en bra svensklärare=läser mycket? varför det?
onsdag 3 september 2008
Studieplan
Idag fick jag examensbevis för sommarkursen Drama i Naturen från Karlstads Universitet. Väl Godkänd! Förstå va stolt jag känner mig som fått högsta betyg i "mitt" ämne! De sa att omdömen eventuellt skulle komma. Jag hoppas det. Vore kul att se vad de tyckte i detalj.
Annars har jag drabbats av bologna och fått utöka mina studier (igen). Nu ser det ut så här:
lå08/09
Svenska för tidigare år grundkurs och fortsättningskurs
lå09/10
matematik i barnens värld grundkurs och Allmänt utbildningsområdestermin 2 avancerad nivå
lå10/11
Specialiseringskurs med examensarbete och Allmänt utbildningsområdestermin 3 avancerad nivå med examensarbete
Jag ska undersöka om jag under specialiseringen kan skriva i ämnet drama. vore ju toppen om det gick för sig!
Annars har jag drabbats av bologna och fått utöka mina studier (igen). Nu ser det ut så här:
lå08/09
Svenska för tidigare år grundkurs och fortsättningskurs
lå09/10
matematik i barnens värld grundkurs och Allmänt utbildningsområdestermin 2 avancerad nivå
lå10/11
Specialiseringskurs med examensarbete och Allmänt utbildningsområdestermin 3 avancerad nivå med examensarbete
Jag ska undersöka om jag under specialiseringen kan skriva i ämnet drama. vore ju toppen om det gick för sig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)