Reflektion över min nya roll

Litteraturseminarium på pedagogen i Göteborg är väldigt olikt Pedagogen i Örebro. De djupa samtalen är på nått förbytta mot flygövningar precis ovanför texten. Det känns som att diskussionen förs endast för att det står på schemat. Det känns inte grundat. Var är det goda samtalet där alla hörs för att de har något att säga? Här spaltar vi upp bitar av boken som alla läst. Ingen möter någons blick.

Jag känner att jag inte är så aktiv i det här ämnet. För att få ut nåt måste man ta in och det tar en stund för mig och matten att kommunicera - helst skulle jag vilja ha en kontakttolk bredvid. För jag är nog blind.

Det kunde vara så intressant. Men så förminskar alla det till en bok och lyfter inte huvudet och ser helheten.

Jaja. Jag ska egentligen inte klaga för jag hade inte mod att säga.

Men det är viktigt att dokumentera för en tredje part. Det gör jag i viss mån nu. Även om 3e part är väldigt diffus. nästa vecka är det VFU igen - jag kommer ut till två tredjedelars kända barn och ett helt nytt arbetslag (förutom en jag känner som är på semester). Spänning i luften. Vilka är dessa pedagoger och var kan jag möta dom?

Winnetkakort

Jag gräver djupare ner i matematikdidaktiska kurslitteraturen. I veckan så har vi talat om Addition och Subtraktion. Jag upptäckte för mig personligen en lustig grej i vår huvudbok "Grundläggande Aritmetik" av Madeleine Löwing. För att automatisera (lära sig utantill) exempelvis 10-kamraterna ger Löwing ett förslag på något som kallas Winnetkakort. det är rektangulära lappar som är klippta i hörnen. På ena sidan står en uppgift och på andra sidan svaret. Det kan användas både som individuell självförhörande material eller parvis förhörare. Jag fick en deja vú från min egen skolgång och rotade idag fram en uppsättning Winnetkakort med subtraktioner som jag gjorde när jag gick i lågstadiet. Det var rätt häftigt - dom korten är ju rätt gamla, det blev häftigt att se en länk från det förflutna och nu. Jag önskade att jag kunde varit i mitt klassrum 1991 - som en fluga på väggen och observera vad som hände. Gärna hoppa in i mina lärares huvuden också och höra hur dom tänkte.

sätter snurr på tillvaron

Igår var det första dagen på Matematik i barnens värld 30hp. Det var en rätt konstig dag. Hur mycket folk som helst överallt. Många människor som sprang runt både högt och lågt. Såg lite kända ansikten flimra förbi ändå. Hamnade i samma basgrupp som 2 jag läst svenskan med. 3 som jag inte känner än. Mest Spännande med de som jag inte känner ännu. Jag vill verkligen att den här terminen blir full av nya intryck och massor av praktiska tips. Tyvärr tror jag den här bloggen kan bli lite eftersatt. Men jag skriver när jag får tid och när jag har nåt att skriva om. Jag måste ju försöka dokumentera min process för mig själv även om tiden är knapp.