Vad är Rytmik?

Jag får ofta frågan av vänner, bekanta och obekanta: Vad är Rytmik?

Det finns många definitioner. Den som låter mest vetenskaplig (som jag använder bland akademiker) är

Rytmik är en helhetspedagogik, grundad av Emile Jacques Dalcroze, som utvecklats till undervisningsmetod. Musik upplevs i, med, genom rörelse med hjälp av vårt första instrument: kroppen, som medel.

Jag vill påpeka att detta är min egen definition – så du kan nog inte helt förlita dig på att den är giltig för alla rytmikpedagoger/rytmikutövare.

Jag skrev tillsammans med Angelika Jewerén en B-uppsats för 5 år sedan som hette Gruppdynamik+fysisktuttryck=sant? Där försökte vi göra en definition av rytmik. Tittar in på sidan 5:

Anne-Li Thor (1993) har i sin uppsatts ”rytmikhistorik” vid Lunds universitet beskrivit rytmik som ”en pedagogik där kroppen är ett medel för att nå målet – upplevelse och förståelse av musiken” (a. a. 1993, s.5). Därutöver talar Thor (1993) om att inlärningen sker genom rörelse och det medför kroppskännedom. (…)Vernersson (2003) anser i sin magisteruppsatts vid Malmö musikhögskola, att rytmik är läran om rytm och en (musik-) pedagogisk metod.

Tyvärr har jag inte tillgång till min uppsats just nu - men jag återkommer med litteraturlistan.

Jag brukar säga till pedagoger jag möter att rytmik är en helhetspedagogik som involverar känsla, tanke och kropp. Med barn använder jag så många estetiska uttryckssätt jag kan komma på – det är ett gränslöst lärande.

Jag håller just nu på att läsa Johanna Österling-Brunströms uppsats som heter Musik i rörelse

det är spännande läsning - klicka på länken för att komma till fulltext. Jag återkommer kanske när jag har läst hela.

Yrket eller Ämnet?

Tar en liten paus från tentapluggandet - det har verkligen tagit över hela mitt liv - får stress-utslag över hela kroppen med mera. Men till saken.

Vi satt och räknade några ur vår basgrupp en dag för nån vecka sedan. Plötsligt dyker det upp en skum person som vill fråga några frågor. Okej säger vi.
Först frågar hon om vi är lärarstudenter. Ja. lätt fråga. skönt. Nästa fråga: vad läser ni till för lärare? ajaj... nä det var svårt. Jag svarade F-5lärare. typ. Okej nu kommer personen med frågan: Vilket brinner du mest för - ämnet eller yrket?

Tiden stannar en stund för mig. Jag hasplar ur mig yrket spontant. Personen är nöjd och försvinner till nästa bord med studenter för att fråga ut. Men jag sitter kvar i frågan och känner hur den väger upp och ner i mitt huvud...

Mitt uttövande yrke Teaterpedagog svarar jag ämnet. Utan tvekan. Ämnet är mångfacetterat och väldigt spännande - vilken grupp jag än möter.

Men när jag tänker på yrket lärare finns det fler aspekter. Det är många ämnen att brinna för en grundskollärare. Det är också fler krav att få alla elever att lyckas. Jag ser inte ämnet först. Jag ser eleverna.

Men vänta, stop nu. Då ringer det till i örat - menar jag att jag inte ser eleverna när jag är teaterpedagog? NATURLIGTVIS ser jag eleverna! Det är ju omöjligt att bedriva undervisning utan att se eleverna. MEN ändå blir ämnet i framkant.

Ja... Det var lite flummigt uttryckt för er. Men detta är ju min processblogg - så allt som hamnar här är inte färdigtänkt...

Nu går jag under jorden med min tentaångest, under tiden går det bra att läsa på min och marias pedagogblogg - har skrivit ett inlägg om arbetsmarknad och utbildning.