Oftast diskuteras skolan i medierna som ekonomiska poster. Eller att Sverige placeras lågt i internationella utvärderingar av språk- eller matematikkunskaper. Jag frågar mig varför olika sätt att ta till sig information premieras mer än andra?
Kunskap finns inte bara i böcker eller i reproduktiv färdighetsträning. Kunskap kan växa ur dialoger kring hur och varför. Estetiska läroprocesser kan utmana fantasin eftersom inga direkta svar eller facit finns i arbetet. Både lärare och elever utforskar tillsammans, det är tillåtet att förundras under tidens gång. Läraren är så mycket mer än kunskapsförmedlare i denna arbetsform, hen är inspiratör, kreatör, vägledande och framför allt en närvarande lyssnare. Läraren behöver vara lyhörd för sina elevers tankar och ändå kunna leda dem mot nya utmaningar där de får chans att överträffa sig själva. Estetik har stor betydelse för alla ämnen, inte bara de klassiskt estetiska ämnena. I estetiska läroprocesser är eleven en medskapare istället för att reduceras till ett förvaringskärl för obearbetad information.
Nämner någon ordkombinationen Estetiska läroprocesser spetsar jag automatiskt öronen. Jag söker fortfarande efter en vattentät definition av vad det är, även om jag som teaterpedagog har arbetat med detta länge. Jag upplever att det är nästan ett modeord som de flesta projektansökningar slänger sig med. Begreppet består av dels ordet Estetisk som betyder sinnlig. Sinnlighet är något som främst tillskrivit kvinnor i samhället, även om en viss uppluckring pågår. Kvinnor har varit rätt osynliga tills nyligen i den akademiska världen. Det kan förklara varför det inte har tagit så mycket plats ännu. Läroprocess är det andra ordet. Att lära sig genom en process. För mig är ordet process belastat med negativ klang. Men det beror nog på en processtokig medstudent jag hade att göra med när jag läste mot min teaterpedagogexamen för några år sen. Hen såg process i allt och allt skulle ta jättelång tid. Min upplevelse är att ute i verksamheten komprimeras görandet ofta för att ge plats åt visandet. Produkten får mer cred än själva arbetet dit, men det är en helt annan disskussion jag får ta separat.
Om ett kulturprojekt genomförs i skolan är det viktigt att också skolan, dess lärare och elever, är aktiva även i inledningsskedet. Projektet bör förankras i skolmiljön, vara angeläget för eleverna och planeras och utvärderas av alla deltagande parter. Om inte är risken stor att det blir ett ovanifrån styrt projekt där eleverna blir passiva mottagare och verktyg för de vuxna snarare än aktiva sändare och skapare av kunskap. Korta insatser ger korta effekter, långa insatser ger långa effekter. Skapande ämnen mår bra av båda delarna, det vi måste fråga oss inför varje projekt är vad syftet är?
Föreställningen om att en skola med kulturprofil kan utmana treämnesskolan och göra skolan mindre tråkig och mer angelägen tycker jag är konstig. Varför kan de inte lära av varandra istället?
Det finns mycket att säga om ämnet och det sista är inte sagt på den här bloggen!
bilden är hämtad här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar