utdrag ur min personliga blogg

Rusade vidare till en föreläsning på Uni. Det handlade om hur vi skapar en positiv språkmiljö för barn med barn och av barn i deras tidiga läsutveckling. Jag sprack lite i slutet. Berättade om vissa problem jag haft och dumhetsstämplar i samband med min egen läs-skrivinlärning, matematik-inlärning. Om den totala chockendet blev att plötsligt va tvungen att sitta stilla. Att deala med 30 andra elever - utan att ha den förförståelsen som förskolan ger alla nuförtiden. Även om det var dumt och onödigt så hittade jag tillbaks till en sak jag tappat lite. VARFÖRet. Varför jag går utbildningen. Jag vill vara en inspiratör. Jag vill komma in precis som Mary Poppins (min ständiga inspiration) och ställa allt på huvudet och flygträna barnen - sen flyger jag vidare när dom klarar sig själva.

Läsinlärningsteorier

Nu har vi startat upp första delkursen i Svenska för tidigare års fortsättningskurs: Läs och skrivinlärning. Det är hur många trådar i luften som helst och det är bara 20 dagar till första delexaminationen: salstentan. Det som följer kan va av mindre intresse för er som inte är inne i den här kursprocessen. Men jag behöver processa all info jag uppfattat den här veckan.

Just nu utreder vi de olika läsläror som finns. Det är lite förvirrande. Per Fröjd som är storföreläsare och grupp A´s seminarieledare har delat upp det hela i två läger: helordsmetoden och avkodningsmetoden. Mellan dessa två har det pågått/pågår enligt honom ett läskrig.

Per Fröjd föreläsning 23/1:

Om avkodningsmetoden
"Avkodning är läsning på ordnivå. Man kodar av en bokstavssträng som anges av mellanrum och sen söker man effter en lexikal träff i den mentala ordboken"
De som är avkodningsanhängare menar att avkodning är en färdighet som börjar i förförståelse - men den automatiseras sedan. Det lästekniska målet enligt avkodningsmetoden är att få avkodningen automatiserad. Ordavkodningen skall vara kontextfri och betyder att vi läser okända ord utan problem. Avkodningen skall alltså vara generativ (dvs att man kan läsa vilka ord som helst).De använder inga yttre ledtrådar - de utnyttjar de inre ledtrådarna som ges (dvs bokstäverna). Teoretisk hemmavist: Universella teorier --> avkodningsteorier -->metoder: Ljudmetoden, Bornholmsmodellen, Wittingmetoden, (Piaget).

Lektiontstips åt alla er där ute

Just det...
Sitter med första hemtentan i LSK110... Helt otroligt! Under den processen har jag hittat ett väldigt bra sätt att införliva det vidgade textbegreppet i ett vanligt undervisningsmoment - "Veckans ord", glosor. Jag delar bara med mig av det exemplet - för tentan är skitlång att ha med som en helhet här. Håll till godo!

Lektionsplanering

Först har pedagogerna en minilektion där de belyser något valt uppslag, detta kan ha kommit från barnen eller från pedagogerna. Minilektionen borde aktivera många sinnen samtidigt så att det fångar barnets intresse och nyfikenhet. Det skulle kunna introduceras genom en gemensam upplevelse, ponera att pedagogerna har valt ”lukter” som veckans inspirationsmaterial. När Eleverna kommer in i klassrummet finns det små burkar uppradade som de får undersöka och lukta i. När alla har undersökt de olika burkarna så samlas barnen i sina bänkgrupper. De skulle kunna vara åldersblandat (åk F-2) för att använda synergin som uppstår mellan olika erfarenheter och egenskaper. Det kan liknas vid Lökensgard Hoels (1996:61) idé om att använda responsgrupper. Där får eleverna dela sina upplevelser muntligt. Det uppstår en ordjakt där årskurs 2 får vara sekreterare och skriva ner alla ord som gruppen kommer att tänka på i samband med upplevelsen. Nauclér i Sandqvist och Teleman (1989:200) tar upp vikten av att skapa den fonologiska medvetenheten hos barn som är i början av sin skrivutveckling. Jag ser lätt hur det skulle kunna integreras i ovanstående undervisningsexempel. Genom att förkroppsliga något abstrakt kan det ses tydligare av eleven. Till exempel kan pedagogen (antingen på egen hand eller med hjälp av eleverna) upprätta ett rörelse/teckensystem med ett rörelsetecken för respektive fonem. Detta blir ett redskap att använda när elever behöver hitta stavning på ett ord. Pedagogerna går runt i klassrummet och stöttar sekreterarna och gruppernas idéer med positiv återkoppling och nödvändig stavningskontroll. När alla fått ihop en lista med ord så får grupperna undersöka orden för att kunna börja sin meningsskapande process. Om vi använder exempelordet ”krydda”: säg det på olika sätt, försök skriva det, visa order med kroppen. Diskutera vad ordet kan betyda – är ”krydda” bara en sak eller kan det vara något man gör? Uppdraget kan vara att hitta ett sätt att gestalta ordet i en bild. Det går att bygga små stilleben över ordets betydelse, göra en staty med kroppen eller visa en plats som ordet finns på. Pedagogen tar ett kort när gruppen känner att de har en bild som kommunicerar samma sak som ordet. Pedagogen skriver ut bilderna och ger till eleverna som får skriva in ordet på datorn. Kort tillverkas med bilden på ena sidan och ordet på andra sidan. Dessa kort kan sedan användas vid ett muntligt förhör såväl som skriftligt förhör beroende på vilken sida som visas. Eleverna kan också byta ordkort med varandra och undersöka någon annan grupps ord på temat ”lukt”.

I ett längre perspektiv kommer klassen ha samlat på sig många ordkort med många olika betydelser och teman. Detta kan användas som memory i repetitionssyfte, utgöra inspirationsmaterial för fritt skrivande, sortera i ordklasser och mycket mer – pedagogen och eleverna sätter gränserna för vad som är möjligt. Detta arbetssätt kräver mer av lärarens närvaro i klassrummet och kan även innebära mer förberedelse och efterarbete i början – men vart efter elevgruppen och pedagogteamet lär sig arbetsstrukturen kommer systemet bli självförsörjande. Ämnet bli också mer elevnära och förhoppningsvis ett lustfyllt sätt att närma sig ett diskussionsbaserat ordkunskaperi där värderingar om rätt och fel inte är framträdande. I slutet av terminen ser eleverna själva den mängd ord de lärt sig tillsammans – eftersom ett digert arbetsmaterial byggts upp. Ett gemensamt ägande har uppstått. Det finns en glädje i att äga kunskap tillsammans som kan generera en lust till livslångt lärande i samklang med andra.

Breaktrough!

Nu har jag hittat hemtentaämnet! Så klart. Veckans ord. Den ska jag utveckla. Jag läser just nu på fritiden en väldigt intressant bok om att undervisa i Gardners olika intelligenser. Det har gett mig lite nya glödlampor över huvudet. Jag som Teaterpedagog kan inte låta bli att tänka på alla möjligheter vi har med allas vårt första instrument: kroppen!