Överhört

Sitter på bussen en varm julidag på väg in till Göteborg. Det är fullt av folk i bussen - främst unga. Jag hamnar precis framför ett större gäng med ungdomar som går på högstadiet. De är mycket upptagna i en viktig diskussion.

1 Vet ni - vi ska få 9As gamla klassrum!
2 Näe. Ska NI få det? Det är inte rättvist. Er klass har ju alltid sån tur va.
1 Ja vi har värsta flytet, ja menar både --- och ---. som klassföreståndare och så DET klassrummet.
3 Fast är --- så bra egentligen. Jag tycker hen är så jobbig - bryr sig too much enna.
1 Jag gillar det. Jag känner mer att --- är människa.
2 M... Jag vill också ha ett vitt klassrum. ja blir störd på de gula väggarna som vi har. Hallå.
4 Vi har gröna väggar - det är najs. Men jag skulle gärna ha det vita ba för det är större. och alla bänkar är typ enna likadana och fräscha. vi har ju så låga bänkar.
2 Men ni slipper dom fula ljuddämpningsgrejerna i taket.

Tänker på arbetsmiljö igen. själv skulle jag bli ledsen om hela min dramasal blev ommålad i nån obskyr färg. eller om golvet byttes ut till nåt konstigt. Och jag erkänner att jag trivs himla mycket bättre på Pedagogen med fräscha och stora lokaler med fönster och ljusa färger än på humanisten där allt är instängt innanför murar och bänkar är omatchade och i mörka färger.

...litet om skådespeleri...

det kan vara skrämmande ibland när en roll tar över, när rollen sätter upp villkor och börjar leva låda inuti sig själv. obehagskänslan av att någon annan huserar och använder min fysiska varelse. Är det den som får min rolltolkning att tveka i den här gången? Det är som att mitt eget väsen tvekar med att släppa in denna påhittade varelses manér. När scentiden är såpass liten får mycket av det tysta livet utanför scenen hittas på. Karaktärsbeskrivning och presentation. Anslag. Att krypa in i en tid som knappt någon minns eller uppmärksammar längre. Svunna tider mellan världskrigen.

Allt detta pågår samtidigt som mitt privata jag bråkar med omtentor, manusskrivning, bussförbindelser, livet, livet, livet! Det är inte något vakuum i min verklighet. Men rollen verkar existera under en ostkupa.

Kom och se Änkeman Jarl i sommar!

Hjälp mig förstå!

Manusmakare

Skriver manus just nu. Är inne i en värld fylld av Moliéres ord. Hans franska är svår. Jag gör stolpmanus utav händelserna. Hur ska 3 timmar bli 1 timme utan att orden forsar utan handling?
Kanske måste jag ta bort en förväxling. Jag vet inte om jag kan det ännu - måste byta lite konflikter. Det gäller att vikta och väga mellan de olika trådarna som håller ihop kostymerna på molieres karaktärer. När slutar Argan vara sjuk, gör han det nånsin? Varför lägger sig pigan Toinette i det som händer husets äldsta dotter Angelique? Är Beiline bara ute efter pengar? Vad händer med Beralderollen om vi gör om det till Argans Syster istället för bror? Hur kan Dr Purgon få en större roll? Hur kan jag framhäva Notarien på ett bättre sätt?

Det står 3 andra manus på vänt. Ett innehåller mumintroll, ett ska vara 2011 års barnmusikal och ett ska vara ett improvisationsskelett till en familjehärva.

Det här är en av alla uppgifter en Teaterpedagog har. Omforma, hitta på nytt, anpassa och levandegöra men framförallt motivera texter som ska upp på scen.