Tusen gånger starkare

Vi har skönlitteratur på vår läselista igen - äntligen! Jag har precis lagt ifrån mig Christina Herrströms bioaktuella bok Tusen gånger starkare. Den är full av blyertsmarkeringar. Jag läste verkligen med pennan i handen den här gången. Boken är väldigt tankeväckande. Jag minns när den kom ut. Jag hittade den på biblioteket i Östersund. Jag hade fått mitt första jobb som teaterpedagog på en amatörteater och jag letade material till en pjäs. Jag fick aldrig läst hela - livet kom emellan - men nu läser jag den och möter mig själv - både som lärare och som elev. Jag har varit många av dessa karaktärerna... Det har vi alla. Ingen kan komma undan och säga att du aldrig varit den tysta Signe. Eller Läraren Olle som lägger skulden på andra. Eller Mimi som trycker ner andra för att själv bli större. Eller Saga som ifrågasätter. Eller Musikläraren Björn som har förmågan att se varje elev.

Jag hoppas bara att jag kan vara som Björn lite oftare. Jag vet att jag varit det vid vissa tillfällen. Men jag vet även att jag varit raka motsatsen vid andra. Jag erkänner det - men jag är ju såklart inte stolt över det.

Läs boken!

(jag ska nog gå och se filmen också)

reflektion om rum

En övning jag brukar göra med mina elever är att de får i ordningställa ett talande rum. Något har hänt i rummet.

Jag tänker på lärmiljöer: när du går in i ett rum kommunicerar det olika saker, mentala instruktioner.

När jag går in i min Dramasal på Kulturskolan jag arbetar på känner jag hur rummet nästan skriker till mig "rörelse". Här sitter vi inte still. Här hittar vi på. Här provar vi andra identiteter, leker med olika karaktärer. Här leker vi kull. Här utforskar vi våra känslor, här gråter, skrattar, skriker, sparkar vi loss olika roller. Här är vi utan klockor. Här råder fantasin som yttersta gräns. Här kan allt hända, här fyller vi rummet med gränslösa gestaltningar.

Jag tänker på klassrummet. Vad kan ett klassrum berätta? vad kan de ge för signaler?

Några klassrum jag har varit i signalerar motsatsen till dramasalen. Sitt still och lyssna. tiden är dyrbar och närvarande hela tiden - på det sättet att "ingen har tid" att se. Det är mycket som styr. Du har en roll som du får hålla dig till. Saker kan kommunicera att det vill bli pillat på - men det är kanske inte tillåtet. Det är nästan som att det inte är tillåtet att lära. Du ska redan kunna.

Jag har inte tänkt klart om detta ämne, förhoppningsvis tänker vi aldrig klart om saker - då dör ju dynamiken.