Den här bloggen har snart funnits i 2 år. Jag märker att den hjälper mig att bena ut och rensa - som ett filter mellan föreläsningssalen och mina egna värderingar. Läraryrket växer mer och mer ju mer jag umgås med mina reflektioner. Här kan jag vrida och vända - visa på samband och utropa det jag tror på. Det är ett behov som inte alltid tillfredsställs inom universitetsvärlden, där vi behöver ha minst 3 referenser som tyckt likadant innan. Hur kommer nya tankar till?
När jag sitter och läser på i juluppehållstider möter jag följande:
To teach effectively a teacher must develop a feeling for his subject; he cannot make his students sense it´s vitality if he does not sense it himself. He cannnot share his entusiasm when he has no entusiasm to sharecitat av George Póloya på s.9 i Matematikverkstad skriven av Elisabeth Ryrstedt och Lena Trygg
Hjärnan går igång. Läraren måste ha en känsla för sitt ämne. Entusiasm smittar - men det gror inte ur intet. Jag trodde att det var medfött - entusiasm för ett ämne - alltså statiskt - inte dynamiskt... Men uppfattningar ändras och jag bestämde mig för att skaffa entusiasm och det gick.
Yrket är, enligt mina tankar, till sin natur upplagt så att jag vill dela med mig av din entusiasm för världen. Jag är stolt äver mina yrkesval - Teaterpedagog och Grundskollärare. Det förstnämnda valde jag för människornas skull, för att få arbeta kreativt med andra människor i ett fritt sammanhang. Det sistnämnda valde jag för att jag vill jobba kreativt med andra människor i ett styrt sammanhang - jag vill ge upplevelsen av att allt är möjligt. Hos mig har det alltid funnits en vilja att förbättra. Det finns en ständig rörelse framåt - vidare mot nästa moment. Det är både bra och dåligt. Ibland blir jag för ivrig och springer före när den rätta platsen vore att följa efter och observera. Men andra gånger är det bra att visa en väg. Det är noga att det blir EN av MÅNGA vägar. Inte någon värdering om RÄTT och FEL väg.
Mina ämnesval har varit stormiga. Svenska kändes kanske rätt naturlig som koppling till Teater/Drama. Samma med den kommande engelskan. Det är dock inte självklart för en som alltid misslyckats matematik att välja till det - men just därför. Överhörde en koversation som skedde på TV idag. Det var Lennart Hellsing som sa att är de något du har svårt för vill du ofta besegra det och gärna förenkla det för nästkommande. DÄR satte han det på kornet - jag älskar utmaningar och att möta sin värsta fiende och bli vän med den är något så ofantligt tillfredställande. Allt är möjligt bara jag kämpar för det och ser varför det är värt att kämpa. Jag kunde gjort det lätt för mig - men det är ju som att se på en film där nån hela tiden fegar ur - görtrist.
Dagens slutsats är: Våga att UTMANA dig själv! Spänn bågen lite längre än du är bekväm med - och voilá du har ett äventyrsfullt liv. Humlor tror dom kan flyga - alltså gör dom det - jag tror numera att jag kan matematik - alltså gör jag det.
Såhär såg jag ut när Åk 5 fick sitt musikteoripass nummer 2 om bluesrockpop med mig idag. Det var en dag fylld av erkännande: ja jag har gillat Spice Girls - just när jag gick i femman. - så stryk für elise och sätt in Wannabe med Spice Girls istället. Flippat - men ibland är det nog bra att flippa ut - så ser alla att man är mänsklig... Imorgon blir det sambaorkester om mitt taktsinne inte tar semester efter dagens bollywooddansträning. Musiktermer imorgon via sambatåget - får väl se hur det kommer gå!
