What a feeling!

Någon frågade mig "så hur långt har du kvar nu då?"

Jag sträckte på mig och kände bubbliga hurra-rop i magen.

"jag läser min näst sista termin - så jag är klar till sommaren!

What a feeling! Fatta. förstå!

(Att jag har en väldigt omfattande omtenta i engelska som ska klaras av innan dess hoppas jag förblir en liten parentes)

Binnande bländande

Att brinna för något är att vinna. Varför nöja sig med En vacker dag? Gör varje dag vacker!

broar

Vi har byggt broar idag på Blåsenhus. Jag byggde massor. Av broar. En i papper och lim. Men de flesta var i huvudet - mellan det medvetna och omedvetna. Connection. Oändliga hängbroar fulla med frågetecken inflätade i vajern.

Imorgon blir det en stadsvandring med broar i Uppsala i fokus.

En reflektion i all välmening: varför ser alla pedagogiska instutitioner så likadana ut inomhus?

en lärare har många strängar...

Sitter en eftemiddag och smälter dagens intryck under tystnad tillsammans med min LLU när jag plötsligt utbrister:
"Tänk va mycket det är att hålla reda på som lärare"
varpå hon svarar
"Ja men så är det".

Självklart är det mycket att göra. Det är ändå lite mindre än 30 elevers vardag vi organiserar från måndag till fredag.

VFU men kommunikativt flöde pågår i Åk 5

Lånad bild från http://www.alfabeta.com/bilder/kommunikation.jpg

Jag är inte vidare närvarande här i cyberrymden just nu, det pågår nämligen VFU. Är på samma skola som alltid - men det är ett helt nytt ställe i och med att jag bytt klass från F-2 till åk 5. Mycket koncentration nu med Nationella Prov. Denna veckan har jag gått in i elevperspektiv. Observerat klassrummet, kommunikationen mellan elever och lärare. Observerat relationsstatusar och konflikthanteringar. Jag har intervjuat eleverna om grammatik och om ord. Likaså klassläraren. Det har skett en nytändning. Ja, det är intressant att se hur eleverna skapar sina identiteter utifrån kön, status och sammanhang. Hur elever skiftar i status beroende på vilka som är i rummet. Även på den här fantastiska läraren som skiftar mellan alla outsagda roller som lärare förväntas ta. Kul att höra samma mål från eleverna som från läraren - det råder samförstånd. Utan att vara dött. Det finns tid för bus och stoj. Arbetsdagen för eleverna glider på i en rytm som verkar passa många.

För min egen egoistiska del tycker jag det är fantastiskt roligt att följa en så kompetent pedagog som lärt sig att prioritera. Som faktiskt inte jobbar ihjäl sig även efter arbetstid. Det som blir det blir och det kommer alltid en dag imorgon. Det är bra med en pedagog som tänker högt. Det bjuder in till min egen reflektion och eventuell respons. Jag är imponerad!

Att vara nyfiken

Jag mediterade lite över vad som är lärarens största drivkraft i sin pedagogiska gärning under ett möte idag. Det slog mig - Nyfikenhet. Att var nyfiken på sina elever - det borde vara det som gör att en pedagog kan fortsätta arbeta länge. För nyfikenhet kräver ju vidvinkelsyn. Se eleven - men även omgivningen runt eleven. Att bära med sig ett frågande förstoringsglas, att se detaljer och lyfta frågor - genuina undringar. Tänker lite på "Jag undrar"-samtalen som Aidan Chambers talar om i sin bok "Böcker inom oss: om boksamtal" som jag läste på svenskaåret. Är inte det en schysst grej ändå? Det får inte blir retoriska frågor - utan det är verkligen något som jag som pedagog undrar över - helst tillsammans med elevgruppen. Pedagogen får ju inte bli nån rumpnisse som bara säger "Vaffö-då-då?" på rutin, då tröttnar vi ju på att förklara hur vi tänker!

Jag vill försöka vara en nyfiken pedagog, någon som hamnar i dialog - som skapar kommukativa situationer. Där kan vi dela med oss - av våra funderingsjuveler - ta fram dom och begrunda tillsammans.

Ojoj - här tror jag att jag fått tag i en tråd som kommer spinna vidare kretsar kring min omgivning! Så - tråden finns här - vad tycker/tänker/tror du? Jag är jättenyfiken!