Intensivt Mumintrollspektakel

Nu är ett projekt i hamn. Igår spelades Mumintrollspektaklet upp. Bilder finns här.

Jag blir så glad över alla våra duktiga kulturskoleelever! Jag blir så glad över kreativa kollegor!

Jag blir så glad och jag konstaterar än en gång: jag har världens bästa jobb!

Nyttighetstänkande

Hur går entreprenörskap ihop med att lägga ner estetisk verksamhet som obligatorum? Hur skall ungdomar få verktyg att "think outside the box" när de hela tiden blir insorterade i små boxar? Som Sven Eric Liedman skriver i PM:nr4:36 om den nya skolans kunskapssyn: "Hjärnan skall disciplineras. Allt annat är flum."

Hur kan man disciplinera hjärnan att vara kreativ? Samhället kommer behöva kreativa människor som ser en vidare horisont. Men skolan kommer premiera narrowminded thoughts. Frågor med bestämda och mätbara svar.

Hur ska det berika samhället att rapa upp redan uppäten kunskap?

Eller ska vi kanske bara, som Bourdieu och Tesfahuney säger, reproducera samhällets strukturer?

Var kommer de nya tankarna? Jag tror inte att nobelpristagare haft lätt i svensk skola (ehm. finns väl inte så många svenska nobelpristagare va?).Det verkar som nyttigheten är gjord av skolämnen, betyg, bedömning. Jag har också skrivit på det kontraktet i viss mån när jag utbildat mig till en "nyttig" f-5 lärare i sv, ma, eng istället för att kuska runt och sälja in mitt "onyttiga" Teaterpedagogämbete överallt. Det är inte jag som säger att Teaterpedagoger är onyttiga - men samhället tvingar mig att anpassa mig genom att inga jobb med normal arbetsbelastning erbjuds eller ges utrymme för.

Barn behöver få tänka fritt - skapa förutsättningslöst. Men ungdomar behöver det nog än mer - eftersom kraven kryper dem närmre. Någonstans måste oliktänkande premieras. Tycker jag. Det är nyttigt för samhället att bli ifrågasatt.

Facebook

ger er dagens föreläsningscitat:

"fb är som att knacka dörr hos folk och fråga `är du min vän?´ - när man fått ihop rätt mängd vänner så samlar man dom på ett torg och skriker `jag ska dricka rosévin nu´ - varpå några ger tummen upp."

South Park fick även problematisera Facebook litegrand.

Annika Lantz Andersson Digitala verktyg & Lärande

Helt fantastiskt bra föreläsare. Skulle vilja gå på fler sådana här föreläsningar!

Galna tider

Det är så mycket nu så att det rinner över. Det är så många saker just nu att det flyter ihop, krockar, knökar och hoppar. Därför tänkte jag att det vore bra att skriva nåt smart här. Men jag lånar det smarta från Maud Lindström,

"Ta plankan! Ta plankan!"
Och hon tar plankan
och hon missar första försöket
Killarna i utelaget går längre fram
och hon missar andra försöket
men på tredje träffar hon
Bollen flyger i en vacker båge
rakt ned i Stefans utsträckta hand
Utelaget vrålar
"Enhandslyra, fem poäng, fem poäng, såg du, fröken,fem poäng!"
Hon ställer sig vid första punkten
och tittar inte på Jonas och Micke när de himlar med ögonen
och plötsligt
är det min tur
"Ta plankan! Ta plankan! Och sikta lågt för faan!"
Men jag tar inte plankan
utan missar hellre tre gånger med det smala svarttejpade killträet
än utsätter mig för plankförnedringen!
Jag får en fjantig kantträff
och Stefan kastar sig efter bollen för att ta en andra enhandslyra
men jag springer som tusan ändå
och ingen ropar bränd
för Stefan ligger på marken
och har stukat fyra fingrar
och ingen tittar på mig
när jag varvar"

Själv återkommer jag med mina lgr11 tankar och b.uppsatsresultat när jag fått syn på horisonten.

Tusen gånger starkare

Vi har skönlitteratur på vår läselista igen - äntligen! Jag har precis lagt ifrån mig Christina Herrströms bioaktuella bok Tusen gånger starkare. Den är full av blyertsmarkeringar. Jag läste verkligen med pennan i handen den här gången. Boken är väldigt tankeväckande. Jag minns när den kom ut. Jag hittade den på biblioteket i Östersund. Jag hade fått mitt första jobb som teaterpedagog på en amatörteater och jag letade material till en pjäs. Jag fick aldrig läst hela - livet kom emellan - men nu läser jag den och möter mig själv - både som lärare och som elev. Jag har varit många av dessa karaktärerna... Det har vi alla. Ingen kan komma undan och säga att du aldrig varit den tysta Signe. Eller Läraren Olle som lägger skulden på andra. Eller Mimi som trycker ner andra för att själv bli större. Eller Saga som ifrågasätter. Eller Musikläraren Björn som har förmågan att se varje elev.

Jag hoppas bara att jag kan vara som Björn lite oftare. Jag vet att jag varit det vid vissa tillfällen. Men jag vet även att jag varit raka motsatsen vid andra. Jag erkänner det - men jag är ju såklart inte stolt över det.

Läs boken!

(jag ska nog gå och se filmen också)