Leka tre Carin Wirsén och Stina Wirsén
Ett problem som jag tycker är väldigt närvarande i skolvärlden är oförmågan att leka tre. Den här boken kan fungera som en problematisering kring detta. Jag har provat arbeta med boken i f-2, åk 3-4 med gott resultat. Jag hade först litteratursamtal i Chambers anda "Jag undrar samtal" kring bilderna. Boken bjuder in till diskussioner eftersom barnen i boken inte helt löser sina problem. De yngre eleverna fick jobba kring de 3 kapitlen och göra små dramastycken där de fick lösa konflikterna på sitt vis och sen visa upp för varandra. De äldre eleverna fick (både åk 3 och åk 4 råkade gå i samma skola) förbereda forumspel som den andra klassen fick gå in och lösa.
3 kommentarer:
Tack för tipset! Jag ser också att många barn har svårt att leka tre och tre. Boken "Monsterbesök" tar upp samma problematik. Jag har jobbat med den på förskolan.
Å jag älskar verkligen Wirséns böcker. Vi använder dem mycket i förskolan med de yngre barnen. De tar upp problem i vardagsrealtioner utan pekpinnar eller moralkakor. De synliggör också barns tankar och känslor.
Angående Chambers så hade jag ett sånt fantastiskt samtal med en tredjeklass runt Tove Janssons Den osynliga flickan. En pojke, som av klassläraren ansågs vara en "drömmare" i negativ bemärkelse, fick dela med klassen hur han tänkte och sa saker som nästan fick klassläraren att trilla baklänges (hon satt brevid och lyssnade) av beundran över hans klasynthet. Det var ett guldögonblick som jag bär med mig i mitt hjärta och hoppas att han fick möta flera lärare som kunde se vem han igentligen var :)
Ha en goood jul!
Monstebesök - ska ja kolla upp!
Linda: Visst är Wirsén-böckerna för härliga! Och ja, tänk va tur att elever träffar flera vuxna i sin skolvardag än bara klassläraren.
GOD jul!
Skicka en kommentar