Hur kommer jag att använda kursens verktyg i min verksamhet på Kulturskolan?

Jag ser hur jag skulle direkt kunna arbeta med detta som en kompletterande kollationeringsmetod för de pjäser mina barn och ungdomar gör. Att använda det gemensamma processdramat som utgångspunkt för improvisationer kring pjäserna. I höst börjar jag arbetet med en ypperligt bra pjäs för utomhusstrapatser; En midsommarnattsdröm. Vi behöver ”modernisera” innehållet lite (vi har lösa ideer om att göra Titania och Oberon till trötta småbarnsföräldrar bland annat)då gruppen inte är så många som behövs. Detta kan vara ett sätt att få eleverna att ta större del av manusbearbetningen

Det kan också bli ett sätt att utforska de olika hantverksuttrycken inom teater så som till exempel kostym, mask, ljud, ljus och scenografi.

I mitt arbete i grundskolan finns det många användningsområden för processdrama och utomhusdidaktik. Jag tänker hur man skulle kunna utforma alfabetsskogen som ett koncept med en sk ”kultursti” med olika bokstavsutmaningar. Kanske skulle de möta någon person/djur vid några bokstavsstationer som utmanar deras föreställningar. Om barnen går runt i mindre grupper kan de fåuppleva synergierna av samarbete, 1+1=3 ibland, tillsammans vet de mycket utöver vad de vetat enskilt. Dessutom kan de diskutera fram nya tankar och funderingar som de kan ta med sig till klassrummet och klassläraren sen. Jag ser även hur en högläsningsbok med naturtema skulle kunna dramatiseras ute i skog och mark genom olika skapande uttryck. Ett sätt att bearbeta berättelsen och innehållet vore att ta med det ut, leta spelplatser och leka med karaktärerna.

Även på fritidsgårdarna kan jag se hur ungdomarna kan få en snabbare och större upplevelse tillsammans med hjälp av processdramats form. Där kommer jag testa Owen och Barbers ”Gäng” –dramaarbete.

Slutligen…

Hörde på radio för ett tag sedan att många gamla fängelser bevaras genom att bli vandrarhem. De hyrde helt sonika ut fängelsecellerna som dom är och människor strömmar till. Det finns ett oerhört stort intresse att uppleva autentiska platser, att vara på en plats och få fantisera kring. Det är ju positivt i vårt IT-samhälle. Men när jag tänker vidare så kanske naturen i framtiden kommer att bli en sådan sällsam plats dit människor vallfärdar för att försöka förstå oss som hade den runt husknuten. Naturen ska inte vara ett museum eller facilitet. Jag kommer att göra allt för att mina kommande elever ska få uppleva naturen på alla olika sätt de kan.

Referenser

Kulturstien, Tidskriften Drama nummer 2/2004
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 94
Utomhusdidaktik. Red. Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi. Lund: Studentlitteratur, 2004. ISBN 91-44-02492-4. Antal sidor: 209.
Ericsson, Gunilla. Lära ute. Upplevelser och lärande i naturen. Friluftsfrämjandet, 2002. Antal sidor: 72.
Owens, A & Keith, B. Dramakompassen - Från planering, innehåll och strukturer till utvärdering och reflektion av processdrama. TMI Airaksinen Raija, 2006. ISBN 951-98945-2-7. Antal sidor: 186.
SOU:2004:104, Att lära för hållbar utveckling
Österlind Karolina, Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt – studier av elevers arbete med miljöfrågor, doktorsavhandling vid pedagogiska institutionen Stockholms Universitet138

Muntliga källor (från Drama i naturen-kursen)
Lektioner
Föreläsningar
Seminarium