(pre)-Algebra

bild hämtad från: http://phillipspensieve.files.wordpress.com/2008/04/algebra.jpg

Idag var det algebra på schemat hela dagen. Man kan undra vad algebra är egentligen. Jag tänkte på massa formler med x och y och på Einstein och hans relativitetsteori. Jag tänker på ändlösa rader av ekvationer som aldrig blev lösta för min del. Om x som kunde vara vilket tal som helst... Vad kan det ha med lågstadiet att göra tro?

Men Algebra är lite mer än några x och y:n skulle det visa sig. Det finns 3 förståelsenivåer: prealgebra, inledande algebra och algebra. På förskolan-lågstadiet bör vi jobba mycket med pre-algebraiska moment.

Fick lära mig idag att det innehåller dels förståelsen för likhetstecknet och dels förmågan att uppfatta, fortsätta och göra egna mönster.

På den första kom jag att tänka på en övning jag gjorde med tändsticksaskar för att träna tiokompisarna med åk f-2. Jag tillverkade en spelplan med _ +_=10. Sen fyllde jag en tom tändsticksask med 10 små pärlor. Instruktionen var att se till att de två termerna stämmer överrens med den bestämda summan 10. Likamedstecknets innebörd gick fram rätt tydligt under den aktiviteten och alla eleverna kunde delta i aktiviteten trots åldersskillnad.

På den andra skulle jag till exempel kunna klappa rytmer (som är auditiva mönster) och låta barnen lyssna och sen härma. Efter det skulle man kunna ge eleverna i uppgift att själva hitta på en rytm. Vill vi få med ett "översättningsmoment" kan vi be eleverna rita sin rytm - som ett mönster. Hur ser din rytm ut? Kan du läsa någon annans rytm? Hur kan vi göra så att alla förstår varandras rytmer. Och så vidare i all oändlighet.

Det är tidvis som jag sagt hur svårt som helst att förstå saker - ibland vill jag förstå för mycket på en gång. Jag har ofta gått in i en problemlösningsuppgift med attityden att jag vill ha svar genast - och ett entydigt sådant tack! Nu har man lugnat ner sig - liiite iallafall. Men alla har sina dagar.

Dagens viktigaste parentes: Idag fick Susanne Frisk veta hur bra hon som seminarieledatre varit för mig. Ärligt- hade hon inte dykt upp precis sådär sprudlande och engagerad i mitt icke matteliv hade min matematiska karriär fortfarande legat på ett oerhört minus. Då hade jag väl fortfarande hatat matte helt i onödan och bara spridit den energin runt mig. Nu har en ny värld öppnats där jag faktiskt kan, vill och vågar matematik - på mitt sätt! Det är verkligen bara för härligt att ge människor beröm och hon blev ju glad förstås. Är någon bra ska den veta det. Guldstjärna där!

Punktum slutum för idagum!