Välkommen!

Detta är min processloggbok där jag försöker göra min kunskap synlig - mest för mig själv, men även för andra intresserade. Skicka gärna en kommentar, diskussion är välkommet!

fredag 15 oktober 2010

Dagens Rytmikstund


Idag dansades hösten in av mina småttingar på 2-4 år tillsammans med de vuxna på många flera år samt några syskon som var yngre ändå. Vi samlades i blackboxen runt vattenpölen med de vackra höstlöven. Att sjunga namnsång och få höra sitt namn - helt plötsligt har vi 10 solar i rummet som skiner. Barnen fick sätta sig närmare vattenpölen (ett blått hopprep lagt i en ring med löv innanför) och valde bland alla löv som fanns. Så började det blåsa med musiken - och plötsligt hade vi 10 virvlande löv i rummet. Högt och lågt. Fort och långsamt - alla löven fick olika flygturer. Vi kastade löven och försökte fånga. Allt till Mozartmusik. Men så sjönk löven ner i vattenpölen igen. Vi tog på oss Julias stövlar och sa åt henne "Kom julia vi gå". Så träffade vi vargar, sniglar, ihåliga träd med ugglor i. Vi gjorde rytmiserade mackor. Vi träffade älgar stora som hus. Så kom björnen lufsande och somnade i mitten. Smyga runt och sjunga svagt. Och lyckan att bli tagen och få vara sovande björn. Men tiden gick och klockan ville inte hinna mer för dagen - så vinkade vi hejdå med gitarren. Frukten smakade gott - och efteråt var det flera segervarv runt i rummet för samtliga barn som kunde gå!
Att få lov att fånga den stunden. Den rytmikstunden. Den stunden när barnet sträcker ut sin själ till sammanhanget och lånar varandras vingar för att flyga tillsammans. Dom stunderna lever jag för.

2 kommentarer:

sökaren sa...

Jag blir lycklig, hoppfull och sugen på att bli färdig lärare när jag läser om ditt jobb! Fortsätt berätta om de där härliga stunderna!

Alex sa...

Läraryrket är det bästa yrket för mig. I alla sammanhang hittar vi nya utmaningar. Jag tycker det är viktigt att ge uttryck för att det är kul att vara lärare ibland. Kommer på mig själv att det gäggas ner av massa gnäll - när vi egentligen är på rätt plats de flesta av oss. Läraryrket tillåter mig att vara impulsiv, kreativ och möjligthet att umgås tillsammans med barns funderingar. Lätt att glömma mitt i kraven på att vara bra är det lilla som räknas. Det är inte upplägget alltid som är viktigt - det är beredskapen - alltid redo att använda barnens fantasi. En rytmikstund är aldrig färdig i o med planeringen för mig. Den skapas i ögonblickets ingivelser.