Stenmark ovanför visar en rätt sorglig bild av status. Barn-varandet slutar för att den vita medelålders högutbildade mannen diagnostiserat så. Förr sågs det som ett bristtillstånd. Barn var "ofärdiga". Jag tänker på Peter Pan som aldrig vill bli stor. På Wendy som vill fortsätta vara med sina bröder i barnrummet, men där Pappa George antyder att hon är vuxen snart. Jag tänker på Mary Poppins - min ledstjärna som kommer och sätter barnen i centrum. Att barnen inte är inredningsprylar.
Mött många som är rädda för att bli vuxna. De är rädda för att förknippas. De har en föreställning om att vuxna är "Färdiga". Det finns en tro att vuxna är statiska och färdigtänkta. Det krockar med min upplevelse av vuxen. Vuxen för mig är någon som gör val och tar konsekvenserna för dom. De tar ansvar för sina handlingar. Alltså kan ett barn vara vuxet. Vuxen är för mig inte ett tillstånd - det är ett beteendemönster.
Barn är ibland ett nedsättande ord: smaka på ordet "Barnslig". Känns det inte som någon förlöjligar dig om du får det som epitet? Det har ju egentligen med status i samhället att göra. Barn i samhället har inte hög status. Medelålders män från medelklassen har hög status. Det är dessa som vi lyssnar på. De är de som tar beslut.
Ung kvinna. Ger det makt? Nej - det ger ett underläge. Om du vill höras. Men vill du synas kan det ge ett överläge. Ung Kvinna syns ofta på omslag. Syns ofta i Tidningar. Men lyssnar vi på Ung Kvinna? Jag upplever att Ung Kvinna syns men inte hörs. Folk drar ner volymen och tittar bara.
Status. Jag skall arbeta med statusövningar nu i vår med många av mina teatergrupper. Speciellt den grupp där jag skall gestalta deras högstadielärare. Det är ett svårt uppdrag. Att gestalta sin egen yrkeskategori (även om jag kommer hamna med yngre elever är vi ändå samma sort) snällt men underhållande. Det är lätt att det blir skämt på min proffessions bekostnad. Eller kan vi göra en föreställning frikopplad från detta? Jag samlar statussymboler för Högstadieläraren. eleverna gav mig en rätt yster skara "fokus-ord": Kristen, godhjärtad, äldre, strikt. Är det PK? behöver det vara PK?
hjälp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar