Studievägledaren säger

Idag var jag hos studievägledaren och fick hjälp att organisera upp min kommande lärarexamen.

Vi kom fram till att jag skulle lyfta in en termin av drama/teater från Teaterpedagogutbildningen i min lärarexamen istället för engelskakursen. Jag har ju matematik och svenska. Sen har jag engelskan utanför som en merit.

Jag blev så glad för det samtalet. Det kanske inte var så svårt att fixa egentligen. Men det var skönt att få sätta sig ner med någon som vet något och som inte säger att det inte duger. Funderar på det - vi lärarstudenter borde egentligen få utvecklingssamtal ibland för att få någon input och någon slags uppföljning på våra resultat. Det hade varit en rätt skön sak att få lov att känna sig som en individ lite oftare i utbildningsmaskineriet.

Jag beundrar alla mina elever

Jag upptäckte för några veckor sen kraften i att få en två-tre minuter kontakt med mina elever. Vi hade sminkprovardag och råkade upp i att sminka upp nästan alla. Det var en så fin stund med varje person där jag fick känna pulsen lite och de fick lite oinskränkt uppmärksamhet. Jag har följt den här gruppen i 3 år och jag känner verkligen hur de växer för varje gång jag möter dom. De är så kloka och de har så många bra idéer så jag kan bara se hur världen kommer bli fantastiskt när de börjar inta arbetsmarknaden. Jag är så stolt över alla de ungdomar som vågar leva sin dröm. Att jag får finnas med på ett litet hörn ger mig en helt otrolig kraft och motivation. Att kunna hjälpa dessa ungdomar att finna verktygen för att sjösätta sin kreativitet.

Tack alla elever som jag haft, har och kommer att få!

Boktips och lektionsupplägg

Leka tre Carin Wirsén och Stina Wirsén

Ett problem som jag tycker är väldigt närvarande i skolvärlden är oförmågan att leka tre. Den här boken kan fungera som en problematisering kring detta. Jag har provat arbeta med boken i f-2, åk 3-4 med gott resultat. Jag hade först litteratursamtal i Chambers anda "Jag undrar samtal" kring bilderna. Boken bjuder in till diskussioner eftersom barnen i boken inte helt löser sina problem. De yngre eleverna fick jobba kring de 3 kapitlen och göra små dramastycken där de fick lösa konflikterna på sitt vis och sen visa upp för varandra. De äldre eleverna fick (både åk 3 och åk 4 råkade gå i samma skola) förbereda forumspel som den andra klassen fick gå in och lösa.

Att vara eller att inte vara BEHÖRIG

Snacket går om behörigheter överallt.

Som lärarkandidat håller jag ett litet ängsligt öga på vad som sägs. Jag ser hur det börjar gå mot en verklighet där mina år på universitetet omvärderas. Det är jätteläskigt när marken rullar under fötterna på en. Jag trodde jag var smart när jag valde kärnämnen sv, ma, eng. Jag skulle kanske valt NO istället för engelska...

Ja vi får se om ja hinner lappa ihop det under våren... kommer bli hysteriskt.

Men jag frågar alla: är det verkligen så att jag inte ska få jobb för att min behörighet är för smal när jag läst så länge som jag gjort?

Alice i Underlandet

Så var affischen färdig för vårens 100-barnsföreställning (tänk va kreativ man blir av att få sovmorgon). Det blir en helt fantastisk föreställning tror jag. Inte riktigt det Underlandet som vi sett innan - mina teaterelever och kollegornas dans och musikelever har verkligen präglat den här produktionen och det finns 4 månader till att slipa upp den här ädelstenen.

Jag vet att det kommer bli magiskt. Se till att dela den här upplevelsen: 31 maj klockan 18.00; 40 kr för alla som är över 12 och gratis för övriga!

Idag lämnade jag ordet till eleverna och fick lära mig både det ena och det andra om grekland och romarriket. Eleverna är fantastiska resurser! Idag kände jag ändå att vi hade en dialog - alltså ett samtal där ingen vann eller förlorade - men alla deltog efter förmåga.

Jag och Whiteboarden

Kan man få en snabbkurs i whiteboardteknik nånstans?

Jag upptäcker mer och mer mina luckor i lärarutbildningen. Vissa mer triviala än andra. Men jag är inte alls bra på att skriva på tavlan. Här ska det övas!

Annars lär jag mig himla mycket saker nu. Det drar åt i gängorna och ja märker mer och mer hur lite jag kan... Dom säger det är ett gott tecken - men det känns läskigt att tappa mark från saker jag trodde jag behärskade.

Jag försöker fundera på hur jag gör och vad jag borde gjort. Lätt att va Efterklok.

Men va arg man blir på sig själv när man gör faktafel!

Varför stavar jag så fel på whiteboarden?

Metakognition

Metakognitionen känns väldigt flytande när man är på VFU. Ibland känns det som att jag tappar bort min egen reflektion i min strävan att va med eleverna. Det är som att man går in i en värld som är här och nu. När eleverna går hem så vet jag ibland inte vad som hänt. Att skriva loggbok är svårt... Jag vet inte va jag ska skriva. Vår VFU-uppgift är också väldigt svår. Eller så är det jag som är trött och behöver lite julpaus... något är det!

Jag beundrar verkligen alla lärare. Vilket jobb de gör där ute.

Tänk om jag inte platsar?

40 timmarsvecka

Jag har svängt om igen i frågan om 40-timmarsveckan.

Jag tänker att det kan vara bra ändå. Talade med min fd chef för nån tid sen och min Lokala Lärarutbildare. Det känns som att arbetet skulle kunna bli mer respekterat om jobbet gjordes i skolan, på arbetsplatsen.

Jag skulle kunna gå hem från jobbet. Lära mig att lämna det på arbetsplatsen.

Möten mellan lärare skulle bli fler - då alla skulle vara på arbetet.

Ja. jag tror nog hellre då på 40-timmarsvecka...

Intensivt Mumintrollspektakel

Nu är ett projekt i hamn. Igår spelades Mumintrollspektaklet upp. Bilder finns här.

Jag blir så glad över alla våra duktiga kulturskoleelever! Jag blir så glad över kreativa kollegor!

Jag blir så glad och jag konstaterar än en gång: jag har världens bästa jobb!

Nyttighetstänkande

Hur går entreprenörskap ihop med att lägga ner estetisk verksamhet som obligatorum? Hur skall ungdomar få verktyg att "think outside the box" när de hela tiden blir insorterade i små boxar? Som Sven Eric Liedman skriver i PM:nr4:36 om den nya skolans kunskapssyn: "Hjärnan skall disciplineras. Allt annat är flum."

Hur kan man disciplinera hjärnan att vara kreativ? Samhället kommer behöva kreativa människor som ser en vidare horisont. Men skolan kommer premiera narrowminded thoughts. Frågor med bestämda och mätbara svar.

Hur ska det berika samhället att rapa upp redan uppäten kunskap?

Eller ska vi kanske bara, som Bourdieu och Tesfahuney säger, reproducera samhällets strukturer?

Var kommer de nya tankarna? Jag tror inte att nobelpristagare haft lätt i svensk skola (ehm. finns väl inte så många svenska nobelpristagare va?).Det verkar som nyttigheten är gjord av skolämnen, betyg, bedömning. Jag har också skrivit på det kontraktet i viss mån när jag utbildat mig till en "nyttig" f-5 lärare i sv, ma, eng istället för att kuska runt och sälja in mitt "onyttiga" Teaterpedagogämbete överallt. Det är inte jag som säger att Teaterpedagoger är onyttiga - men samhället tvingar mig att anpassa mig genom att inga jobb med normal arbetsbelastning erbjuds eller ges utrymme för.

Barn behöver få tänka fritt - skapa förutsättningslöst. Men ungdomar behöver det nog än mer - eftersom kraven kryper dem närmre. Någonstans måste oliktänkande premieras. Tycker jag. Det är nyttigt för samhället att bli ifrågasatt.

Facebook

ger er dagens föreläsningscitat:

"fb är som att knacka dörr hos folk och fråga `är du min vän?´ - när man fått ihop rätt mängd vänner så samlar man dom på ett torg och skriker `jag ska dricka rosévin nu´ - varpå några ger tummen upp."

South Park fick även problematisera Facebook litegrand.

Annika Lantz Andersson Digitala verktyg & Lärande

Helt fantastiskt bra föreläsare. Skulle vilja gå på fler sådana här föreläsningar!

Galna tider

Det är så mycket nu så att det rinner över. Det är så många saker just nu att det flyter ihop, krockar, knökar och hoppar. Därför tänkte jag att det vore bra att skriva nåt smart här. Men jag lånar det smarta från Maud Lindström,

"Ta plankan! Ta plankan!"
Och hon tar plankan
och hon missar första försöket
Killarna i utelaget går längre fram
och hon missar andra försöket
men på tredje träffar hon
Bollen flyger i en vacker båge
rakt ned i Stefans utsträckta hand
Utelaget vrålar
"Enhandslyra, fem poäng, fem poäng, såg du, fröken,fem poäng!"
Hon ställer sig vid första punkten
och tittar inte på Jonas och Micke när de himlar med ögonen
och plötsligt
är det min tur
"Ta plankan! Ta plankan! Och sikta lågt för faan!"
Men jag tar inte plankan
utan missar hellre tre gånger med det smala svarttejpade killträet
än utsätter mig för plankförnedringen!
Jag får en fjantig kantträff
och Stefan kastar sig efter bollen för att ta en andra enhandslyra
men jag springer som tusan ändå
och ingen ropar bränd
för Stefan ligger på marken
och har stukat fyra fingrar
och ingen tittar på mig
när jag varvar"

Själv återkommer jag med mina lgr11 tankar och b.uppsatsresultat när jag fått syn på horisonten.

Tusen gånger starkare

Vi har skönlitteratur på vår läselista igen - äntligen! Jag har precis lagt ifrån mig Christina Herrströms bioaktuella bok Tusen gånger starkare. Den är full av blyertsmarkeringar. Jag läste verkligen med pennan i handen den här gången. Boken är väldigt tankeväckande. Jag minns när den kom ut. Jag hittade den på biblioteket i Östersund. Jag hade fått mitt första jobb som teaterpedagog på en amatörteater och jag letade material till en pjäs. Jag fick aldrig läst hela - livet kom emellan - men nu läser jag den och möter mig själv - både som lärare och som elev. Jag har varit många av dessa karaktärerna... Det har vi alla. Ingen kan komma undan och säga att du aldrig varit den tysta Signe. Eller Läraren Olle som lägger skulden på andra. Eller Mimi som trycker ner andra för att själv bli större. Eller Saga som ifrågasätter. Eller Musikläraren Björn som har förmågan att se varje elev.

Jag hoppas bara att jag kan vara som Björn lite oftare. Jag vet att jag varit det vid vissa tillfällen. Men jag vet även att jag varit raka motsatsen vid andra. Jag erkänner det - men jag är ju såklart inte stolt över det.

Läs boken!

(jag ska nog gå och se filmen också)

Ibland är dagar bilder

idag är den här bilden min dag. Röda konflikter, passion, pärliga tårar, dömande ögon, vackra ögon och tysta tankar.

Jag funderar på hur barn skulle kunna reflektera över bilder på ett bra sätt just nu. Hur kan en bild locka till berättelse?

(bilden är min - tog den i samband med en bollywoodföreställning, på bilden ser ni Anette Poija.)

Svensklärarfika

Idag så träffade jag delar av min gamla basgrupp från svenskaåret. Vi är ett gäng som brukade hamna ihop och sen en av oss också skaffat fb så blev det en liten återträff. Tyvärr sakna vi en - men hon får va med nästa gång - för det gör vi om.

Något som jag tyckte var så härligt var att se hur de två andra (som båda entrat arbetslivet nu) tar för sig i arbetslivet och hamnar i roliga sammanhang! Jag blev ju såklart avundsjuk på att de var klara. Men nu är det bara fram till juni. Sen så kommer jag förhoppningsvis också ha den där lärarbroschen och leva på samma villkor som andra. Jag är så trött på lärarkandidateriets kvasi-undervisning. Det är så otroligt roligt att få vara lärare fullt ut. Inom kulturskolan får jag det - det ger mig verkligen kraft!

Det va härligt att träffa 2 som det går bra för och se att snart kan ja också vara där!

Den magiska Kepsen

Jag har nu läst Petter Lidbecks bok Den magiska kepsen. Det handlar om Mostafa som fått epitetet klassens dumskalle. Han bor med sin pappa som ständigt frågar "Vad du lärt dig?" när Mostafa kommer från skolan. En dag får Mostafa en keps av sin pappa och plötsligt kan han svaret på alla frågor.

Det är en rolig bok som när jag läser den ifrågasätter kunskapsbegreppet. Vad är kunskap? Är kunskap att kunna svaret på alla fakta frågor?

Vem är klok?
Varför?

Rekommenderar!

Inspirerande

Jag och skrivkollegan skriver på vår b-uppsats. Den har haft arbetsnamnet Mind the gap and mend it. Ser ut att det blir det namnet med en liten förklaring där under. Det blir en kvalitativ intervjustudie av lärares syn på elevers kunskapsspridning i matematik.

Det absolut roligaste och mest spännande har varit att besöka de 4 lärare som vi intervjuat. Att se hur deras klassrum ser ut, lyssna till klokheter och bara få känna in olika förutsättningar som finns för lärare ute i skolorna.

Jag är imponerad av samtliga, på deras engagemang och deras yrkeskunnande. Det är häftigt och viktigt med förebilder!

Bästa kompis

Läser en bok just nu skriven av Kalle Güettler som heter Bästa kompis. Det handlar om Jojo som flyttat från storstaden med sin mamma efter att hon och pappan skiljt sig. Jojo är 12 år och har först svårt att komma in i den nya klassen - tills han imponerar på de coola killarna och blir upptagen i deras gäng. Jag följer Jojo med spänning, han är en rolig karaktär som sugs upp i gruppbildningar. Det är rätt mycket action - och mycket etiska frågor. Boken handlar mycket om gängbildning, grupptryck och om vem som är tuffast. Jag skulle nog kunna sätta den i händerna på elever och se vad som händer i mötet. Jag känner igen vissa saker från min egen tid i åk 6 - andra saker är främmande för mig men väldigt intressanta.

Läs den!

En klass - flera grupper - massa individer

Teaterelever I kontakt med konst

Gick förbi konsthallen på väg till dramasalen igår och fick en ingivelse att ta med en av mina teatergrupper dit. Det såg så spännande ut och jag ville se vad mina 10-åringar skulle kunna uppleva i kontakt med konst. Att låta rummet vara pedagog. Som Reggio-Emilia i miniatyr.

Det var en helt makalös upplevelse att gå in där med eleverna och uppleva tillsammans med dom, deras fantasi sträckte sig långt över horisonten. När vi återgick till dramasalen för att bearbeta konstpausen så fick vi ta del av spännande intryck i form av uttryck.

Vill ni se bilder på konstbesöket eller uttrycken så klicka här

Tack för att jag får vara teaterpedagog!

Dagens Rytmikstund

Idag dansades hösten in av mina småttingar på 2-4 år tillsammans med de vuxna på många flera år samt några syskon som var yngre ändå. Vi samlades i blackboxen runt vattenpölen med de vackra höstlöven. Att sjunga namnsång och få höra sitt namn - helt plötsligt har vi 10 solar i rummet som skiner. Barnen fick sätta sig närmare vattenpölen (ett blått hopprep lagt i en ring med löv innanför) och valde bland alla löv som fanns. Så började det blåsa med musiken - och plötsligt hade vi 10 virvlande löv i rummet. Högt och lågt. Fort och långsamt - alla löven fick olika flygturer. Vi kastade löven och försökte fånga. Allt till Mozartmusik. Men så sjönk löven ner i vattenpölen igen. Vi tog på oss Julias stövlar och sa åt henne "Kom julia vi gå". Så träffade vi vargar, sniglar, ihåliga träd med ugglor i. Vi gjorde rytmiserade mackor. Vi träffade älgar stora som hus. Så kom björnen lufsande och somnade i mitten. Smyga runt och sjunga svagt. Och lyckan att bli tagen och få vara sovande björn. Men tiden gick och klockan ville inte hinna mer för dagen - så vinkade vi hejdå med gitarren. Frukten smakade gott - och efteråt var det flera segervarv runt i rummet för samtliga barn som kunde gå!

Att få lov att fånga den stunden. Den rytmikstunden. Den stunden när barnet sträcker ut sin själ till sammanhanget och lånar varandras vingar för att flyga tillsammans. Dom stunderna lever jag för.

Vilken lärare på Hogwarts är jag?

What Hogwarts professor are you?
Alex got McGonagall.
You are an extremely intelligent individual who has a strong sense of justice and fairness. You often come across as stern, but possess a rarely seen soft side. To instruct your students, you believe in hands on practice and multiple opportunities for learning. You care deeply about the successes of your students.

Jag är smickrad - även om jag vet att det inte finns några belagda samband mellan mina svar och min undervisning så kunde jag blivit någon mycket värre! Ibland är Facebook bra underhållande. =)

Lgr11

Jag och min skrivkollega kollade på Jan Björklunds presskonferens om den nya läroplanen på regeringens hemsida idag. Det kändes lite tråkigt att dom hittade på namnet Lgr11. Låter ju gammalt. Inte särskillt nydanande. typ som lgr69 och lgr80. Kunde vi inte fått ett roligare namn?

Men Björklund sa ju att skolan fungerar i princip för att lärare gör som de alltid/brukar göra. Den uppfattningen kan ju diskuteras. Själv har jag deltagit i en undervisning på högskolan som centralt arbetat med lpo94. Jag känner mig passé innan jag ens kommer ut...

Fast jag har ju nu ett par månader att anpassa mig. Hösten 2011 börjar det.

På begäran: mina tankar om 40timmars vecka

Vi har haft uppe diskussioner om att införa 40-timmarsvecka på några av de Kulturskolor jag jobbat vid. Jag tänkte 40-timmarsvecka var bra först eftersom det skulle få kommuner att tänka om vad gäller lärartjänster. Det skulle bli synligt att lärare inte hinner med sina uppgifter om de gick hem ett visst klockslag - utan att ta med sig jobbet hem.

Diskussionen på Universitetet där jag läser är obefintlig.

Personligen...

Jag har inte lust att jobba 9-5 - då hade jag inte valt läraryrket. Jag är en utpräglad projektmänniska som lärt sig att ansträngning kräver återhämtning. Jag jobbar hellre in när det finns att göra för att få ledig sedan när det inte är lika mycket. Vi har sommarlov för att våra medarbetare - eleverna - inte är där då. Att undervisa handlar om att fånga stundens ingivelse - vart drar eleverna? För att kunna det måste det finnas marginaler. Jag är en person som hämtar inspiration från samhället. Om vi stänger in alla våra lärare i skolan varje dag skulle vi kanske aldrig få några impulser till nya saker.

Rent materiellt finns det inte en dator åt varje undervisande lärare i Sverige. Jag har inte någon egen dator eller helt egen arbetsplats på mitt nuvarande jobb. Vi delar. Även om det fungerar så har man ingen hemvist att arbeta på. Vi har ett rum som man kan gå till och ringa i fred - men då delar vi den med väldigt många lärare. Mycket arbete hamnar därför i hemmet.

Nu vet jag inte hur min situation ser ut när jag kommer ut i skolan som behörig lärare. Men jag hoppas på att vi får behålla våra ferietjänster - det var det jag tyckte va en av de övervägande förmåner jämfört med andra yrken.

Junitjejens inlägg om 40-timmarsvecka.

What a feeling!

Någon frågade mig "så hur långt har du kvar nu då?"

Jag sträckte på mig och kände bubbliga hurra-rop i magen.

"jag läser min näst sista termin - så jag är klar till sommaren!

What a feeling! Fatta. förstå!

(Att jag har en väldigt omfattande omtenta i engelska som ska klaras av innan dess hoppas jag förblir en liten parentes)

Uppsatsskrivandets konst

Jag kommer att bli mästerlig på att skriva uppsatser. Det måste man nästan bli om man skriver två stycken i loppet av ett läsår. På pedagogen verkar de gå efter Vygotskijprincipen: b-uppsatsen (projektarbetet - vad du vill) görs av en grupp - sen görs c-uppsatsen (examensarbetet - vad du vill) helt solokvist.

Nu när det gäller att hitta DET så får jag tunghäfta. VAD är det jag skall skriva OM? Vad är det för INNEHÅLL som folk ska hitta när de googlar mig på nätet?

En mycket klok kollega sa att jag skulle göra en kvalitativ intervjustudie som hade nåt med teaterpedagogik att göra. Jag måste bara hitta den där snäva frågan som kan fylla upp...

ni märker - jag är redan inne på nästa termin - mentalt.

Skrivprocessen

Skrivprocessen är en jobbig manick. först kommer ingenting. Sen ingenting mer. Och sen aldrig något alls.

Men så plötsligt. SPLASCH: Ketchupeffekten!

Det är nåt som händer - orden flyter på och bara finns där. Alla roller börjar leva ett eget liv och så finns där plötsligt ordet Ridå - vilket betyder att sista repliken är sagd.

Alice har suttit långt inne. Det har funnits så många trådar. Det har inte varit enkelt att hitta och trassla ut de röda trådarna. Dörrar, kaniner, krympningar, haremsdansare, larver - plötsligt är alla där. alla talar till varandra i nåt mönster som är svårgreppat.

men nu så! nuuuuu är manuset till Alice i Underlandet klart! Alla danser, alla sånger, alla repliker - allt sitter på plats. Vill ni se resultatet? 24 maj spelar Kungälv Kulturskola upp detta äventyr. Tills dess kan ni gå in på Dreamteam Maschmallows hemsida och hålla er uppdaterade. Just nu finns det rykande färska videointervjuer med skådisarna där.

Ett fyrfaldigt lever för mina elever!

Kom hem från ännu en lång dag på jobbet.
Mitt underbara jobb med mina fantastiska elever!

De är så glada och goa och jag blir så himla stolt över att se hur bra de tar hand om varandra. Det är aldrig frågan om att jag behöver markera mot någon - ALLA får och ALLA ger plats!

Jag funderar på vad det kan bero på? Vad är det som gör att dessa barn inte bråkar?

B-uppsats in the making

Jag och skrivkollegan har åkt berg och dalbana idag med vårat uppsatsämne.

Vi började med att vilja göra något om skollagen. Efter en stund skrotades tanken för att det blev svårt att greppa vad vi skulle undersöka.

Det fortsatte med att vi ville göra nåt med kursplanerna i matematik - jämföra de nuvarande med de gamla? textanalysera vad en elev ska kunna?

Någonstans tappade vi bort temat "Vi och dom".

Sen gick vi till vår handledare och han börjar spåna.

Matematik som statusmarkör:
Dikotomier framträder
Vi som kan matte - dom som inte kan matte
Dom som kan matte - vi som inte kan matte

Vem blir den som "kan" matematik?
Vem blir den som inte "kan" matematik?

Det kokar som ett makrillstim i huvudet på mig just nu. Jag trivs nu när bollarna hänger i luften - vi vet inte vilka vi riktigt fångar men vi har nu saker på gång.

just nu undrar jag hur jag ska kunna vara lärare

Jag värper hemtentamen just nu. Thomas Kuhn, Karl R Popper, Metodpraktikan och Fanny Ambjörnsson. Det gör ont just nu. Det är så långt från mig. Språket bjuder inte in mig. Så jag måste gräva djupt och ingen spade har jag. Just nu ser jag massa goda exempel på lärare runt omkring mig, i medias bloggar, tv, radio, tidningar och i verkligheten. Just nu sitter jag och tappar modet. hur skall jag nånsin kunna bli lärare? Hur ska jag nånsin hålla måttet? Var är mitt pedagogiska språk? Jag är inne i en "gråta" just nu. Minsta lilla. Största stora. Allt blir översatt till fel proportioner. Just nu.... undrar jag om lärare är ett varande eller ett ständigt blivande?

Det är en sorgens dag

Tillåt mig bara säga något politiskt idag. Det är en sorgens dag. Vi har förlorat. Kampen var aldrig mellan de två så kallade blocken - Kampen handlar om det öppna Sverige. Vi har förlorat det nu. Jag förstår inte vem som röstat in människoförtryck... SD hör inte hemma vid makten. Men så teg de med ansvar ihjäl möjligheten att bekämpa problemet.

Det är en sorgens dag.

Det är en sorgens dag.

Men jag samlar kraft. Min kamp kommer gälla varje dag. Ta ditt ansvar du med. Acceptera inte högerextremisternas åsikter. Varje dag skall jag fortsätta handla utifrån att ALLA MÄNNISKOR ÄR LIKA VÄRDA, ALLA ÄR LIKA VÄLKOMNA!

Kampen fortsätter.

Tittartips!

Vivi Nielsen i Danmark om konflikthantering i sin klass. Intressant! titta!

VFU-besök

(bilden är lånad härifrån)

Idag var jag för att utföra en intervju-uppgift på min VFU.

Ny skola.
Ny klass.
Samma duktiga klasslärare.

Jag var jättenervös imorse - fick inte i mig någon frukost. Jag var så himla pirrig. Ja vet inte helt varför men det känns alltid såhär i VFUn. Särskilt nu - detta är klassen som jag ska följa tills jag tar examen.

Jag hade inte behövt oroa mig. Det var en jättefin klass. Jag längtar redan efter 29 november nu. Då får jag komma dit och lära mig hur de lär och bli lärarkandidat igen. Då blir det färdighetsträning - läraren som undervisar i allt - verkligheten är välkommen! Rå hit med lite farligheter som Ronja sa.

JA!

Jag fick besked idag att jag skall få lov att ha barnrytmik med 2-4åringar i höst! JA! underbart! Men också väldigt spännande. Saknat den åldern.

Processkrivande kring Fanny Ambjörnssons avhandling

Bilden visar en dörr med en vaddå? Är det bara vaddå som går in genom dörren? Vad händer om en annan än Vaddå går in? Blir man en vaddå när man varit där inne? Kan dörren vara låst för vissa?

"Genus måste nämligen ständigt återskapas för att vara övertygande. Och detta återskapande - denna nödvändiga upprepning - som gör att genus inte kan betraktas som ett statiskt tillstånd. Snarare måste det ses som ett verb, ett oavbrutet pågående - en process." Fanny Ambjörnsson En Klass för sig s. 13.

Göra, tillverka genus. Det är rolltagande och rollgivande. Många barn strävar lång tid med sitt genusgörande - med hjälp av lekar, attribut, tix. Livet är en teater och du kan få vilken roll som helst - du måste kunna spela den bra bara. Den jobbigaste rollen är den odefinierade. Människor runt dig behandlar dig efter de signaler du sänder ut. En kung blir bara kung i undersåtars sällskap. Men samtidigt får du en roll - som du säger ja eller nej till. Har du sagt ja är det ibland svårt att tacka nej senare.

Jag ser alla dessa uttryck för rollgestaltning väldigt tydligt. Jag ser att efter åk 4 händer något med mina dramagrupper. Gruppdynamiken ändras. Inte så sällan försvinner alla killar till andra fritidsaktiviteter. Jag funderar på hur jag kan undersöka detta närmare med akademiska förtecken. Går det?

Bloggtips!

Gå in här och läs om ett passionerat yrkesarbetande, funderande och skapande:

www.pedagogikframtid.blogspot.com

Tack Linda för att du hörde av dig så ja fick veta om dig! Teaterpedagog och läst på GU - häftigt. Va för intriktningar läste du?

Binnande bländande

Att brinna för något är att vinna. Varför nöja sig med En vacker dag? Gör varje dag vacker!

Kunskapsbildning

Den här bilden representerar lite Min kunskapsbildning. Ibland är jag mamman på bilden - ibland är jag pojken. Just nu står jag som mamman och vill se mening - men jag kanske ska prova pojkens perspektiv imorgon. Ur meningslöshet stiger ibland oväntade insikter.

Just nu vandrar vi i filosofins alla vindlande trappor och gångar och halvdolda rum - väggarna är fyllda av namn och ansikten med djupa tankefåror. Jag försöker sätta detta i relation till mitt yrke. logisk-positivism. holism. rationalism. Metaforer passar bra i sammanhanget så jag bjuder på en som jag fick för mig nu. Det är lite som en grynblandning - för att göra en gröt måste ja hitta vatten, värme och en nypa salt - men just nu är materialet väldigt torrt, kallt och smaklöst.

Lärare - en proffession?

Hade föreläsning i onsdags - Jan Carle föreläste. Han nämnde en grej om lärare som profession som jag fick en förtydligande på seminariet. Men Carle väckte frågan; är lärare en profession eller inte?

För att vara en proffession krävs att man är autonoma - dvs - självstyrande. Min gode seminarieledare gjorde två exempel: juridik och medicin. De agerar och blir inte motsagda - förutom av kollegor möjligtvis.

Om det är så kan lärare inte vara en profession eftersom när vi fattar beslut om saker så har alla rätt att säga emot. Eller? Hur tänker ni? Jag tycker känner mig förvirrad på den punkten.

ett telefonsamtal från Mönsterås

Idag ringde det på min mobiltelefon och en teaterlärare från Mönsterås sökte mig. Det visade sig att hon letade efter gymnasiets teaterlärare - men det var så roligt - för jag kände hur vi nätverkade. Där stod jag lite loj på spårvagnen på väg hem från föreläsningen och fick ett samtal med en annan pedagog - som arbetar med samma sak men på annat sätt. Jag blev så nyfiken. Jag blev så glad - jag blev så peppad!
Vi bubblade båda två:
Tack för att du ringde - hoppas vi hörs igen!

sista höstterminen - ett år kvar!

Nu har min sista hösttermin börjat på lärarprogrammet. Jag kommer tillbringa första halvan med näsan nere i en bok som heter Metodpraktikan - vi skall skriva b-uppsats! Andra halvan kommer vi att vara ute på VFU (bli bedömda ännu en gång) och nåt mer som ja inte vet om än.

Men just nu... Metodpraktikan, Gilje och Grimens och Ambjörnsson. Det är jättemånga som går den här kursen - eftersom det är en obligatorisk kurs för alla lärarstudenter. Jag känner mig anonym i skaran. Orkade inte helt ta in alla människor på storföreläsningen idag.

Vi ska alltså skriva b-uppsats inom ett av temaområdena; Kultur och identitetskapande, Vi och dom, Hållbar utveckling och miljömål, Internationalisering och Ett samhälle söker sin berättelse. Sistnämnda är ingen b-uppsats utan ett getaltande projektarbete. Valet kanske synes lätt för er som läst mig ett tag. Den sistnämnda kanske känns mest logisk - men jag vet med mig att jag inte kommer orka ännu en kreativ process - speciellt inte med akademiska förtecken. Jag behöver kontrast till mitt jobb. Så därför väljer jag bort den och står kvar med de andra. Av dom väljer jag även bort hållbar utveckling och Internationalisering. Så valet är mellan Kultur och identitetsskapande eller Vi och dom.

Vi skriver i göteborg b-uppsatsen i grupp. Det är väldigt läskigt. För jag känner ingen av alla dessa lärarstudenter. Jag tillhör inte någon specifik "generation" utan är fristående. Jag känner mig orolig för att bli lämnad och utesluten... Gamla känslor från mellanstadiet.

Ja detta blev ett dagboksinlägg i en lärarkandidats pre-oro inför en nyss startad kurs. Bra va.

Lycka till alla ute i kursstartstider!

jag fick vara med om en one-to-one session inför min omtenta i engelskakursens written profficensy. Det var nog det bästa på hela engelskakursen... Jag förväntade mig inte att PK skulle sitta så länge med mig och verkligen gå igenom så mycket. Äntligen såg jag ett mönster i mina svagheter - det fanns! Innan har de bara varit ett stort kaos med fel.

Tack. Nu ska jag ladda om - i december tar jag denna omtentan!

kuggad igen

Fatta hur himla dum i huvudet man känner sig när man inte klarar saker på andra försöket.
Nu måste jag försöka vända det här fort som attan.

Tekniksommar fortsättning

Är på väg hem efter 3 intensiva dagar på Teknik för pedagoger-kursen. Vi har redovisat saker, diskuterat saker och haft uppfinningsvernissage. Otroligt kreativa idéer. Jag vill rekommendera alla att gå den här kursen om ni har möjlighet. Det har gett upphov till massa roliga uppslag och väldigt många nyttiga diskussioner med vår tekniske expert till lärare J.H. Toppen!

Dags att summera.

Teknik är mer än knappar. Teknik berör hela samhället. Teknik är en brygga mellan skolvärldens NO-SO-block. Teknik kan vara roligt, intressant och viktigt. Teknik är nödvändigt.

Jag har fått en jättestor bank med material och uppslag att anpassa vidare för mina framtida grupper. Med hjälp av dessa ser jag lättare hur jag kan hitta på egna projekt.

Jag har klippt ihop en film om broarna kring Fyrisån i Uppsala som blev riktigt bra.

Jag har uppfunnit en grej som borde finnas men inte gör det.

Jag har nätverkat med andra lärarstudenter och fått en inblick och översikt i hur det är att va det på Uppsala Universitet.

Jag har halvt tröttnat på genus - eftersom det hela tiden berördes - men kolla in här om ingenjörbarbie och bli lite uppfriskande upprörd.

Jag har haft roligt. Fått större insikt och verkligen blivit inspirerad.

Fantastiskt! Jag kan nu med gott samvete och stor motivation undervisa mina kommande åk f-5 i teknik...

Överhört

Sitter på bussen en varm julidag på väg in till Göteborg. Det är fullt av folk i bussen - främst unga. Jag hamnar precis framför ett större gäng med ungdomar som går på högstadiet. De är mycket upptagna i en viktig diskussion.

1 Vet ni - vi ska få 9As gamla klassrum!
2 Näe. Ska NI få det? Det är inte rättvist. Er klass har ju alltid sån tur va.
1 Ja vi har värsta flytet, ja menar både --- och ---. som klassföreståndare och så DET klassrummet.
3 Fast är --- så bra egentligen. Jag tycker hen är så jobbig - bryr sig too much enna.
1 Jag gillar det. Jag känner mer att --- är människa.
2 M... Jag vill också ha ett vitt klassrum. ja blir störd på de gula väggarna som vi har. Hallå.
4 Vi har gröna väggar - det är najs. Men jag skulle gärna ha det vita ba för det är större. och alla bänkar är typ enna likadana och fräscha. vi har ju så låga bänkar.
2 Men ni slipper dom fula ljuddämpningsgrejerna i taket.

Tänker på arbetsmiljö igen. själv skulle jag bli ledsen om hela min dramasal blev ommålad i nån obskyr färg. eller om golvet byttes ut till nåt konstigt. Och jag erkänner att jag trivs himla mycket bättre på Pedagogen med fräscha och stora lokaler med fönster och ljusa färger än på humanisten där allt är instängt innanför murar och bänkar är omatchade och i mörka färger.

...litet om skådespeleri...

det kan vara skrämmande ibland när en roll tar över, när rollen sätter upp villkor och börjar leva låda inuti sig själv. obehagskänslan av att någon annan huserar och använder min fysiska varelse. Är det den som får min rolltolkning att tveka i den här gången? Det är som att mitt eget väsen tvekar med att släppa in denna påhittade varelses manér. När scentiden är såpass liten får mycket av det tysta livet utanför scenen hittas på. Karaktärsbeskrivning och presentation. Anslag. Att krypa in i en tid som knappt någon minns eller uppmärksammar längre. Svunna tider mellan världskrigen.

Allt detta pågår samtidigt som mitt privata jag bråkar med omtentor, manusskrivning, bussförbindelser, livet, livet, livet! Det är inte något vakuum i min verklighet. Men rollen verkar existera under en ostkupa.

Kom och se Änkeman Jarl i sommar!

Hjälp mig förstå!

Manusmakare

Skriver manus just nu. Är inne i en värld fylld av Moliéres ord. Hans franska är svår. Jag gör stolpmanus utav händelserna. Hur ska 3 timmar bli 1 timme utan att orden forsar utan handling?
Kanske måste jag ta bort en förväxling. Jag vet inte om jag kan det ännu - måste byta lite konflikter. Det gäller att vikta och väga mellan de olika trådarna som håller ihop kostymerna på molieres karaktärer. När slutar Argan vara sjuk, gör han det nånsin? Varför lägger sig pigan Toinette i det som händer husets äldsta dotter Angelique? Är Beiline bara ute efter pengar? Vad händer med Beralderollen om vi gör om det till Argans Syster istället för bror? Hur kan Dr Purgon få en större roll? Hur kan jag framhäva Notarien på ett bättre sätt?

Det står 3 andra manus på vänt. Ett innehåller mumintroll, ett ska vara 2011 års barnmusikal och ett ska vara ett improvisationsskelett till en familjehärva.

Det här är en av alla uppgifter en Teaterpedagog har. Omforma, hitta på nytt, anpassa och levandegöra men framförallt motivera texter som ska upp på scen.

hus byggda för lärande?

Blåsenhus korridorsvy

Det slår mig plötsligt när jag sitter ner i Blåsenhus korridor: Lärarhögskolor/pedagogiska instutitioner ser lika ut. Karlstad, Göteborg, Uppsala och Örebro. Det är glasväggar, öppna planlösningar och bleka ljusa färger. Öppet klimat men också lätt att störa varandra. Var får vi ro till eftertanke? Hemma? I ensamheten?I det större perspektivet funderar jag över vad byggnader kommunicerar?Glaset ger intrycket av att alla kan se dig, det är som montrar med aktivitet. Öppna ytor gör dig synlig i mängden. Kommunikationen är i centrum. En fråga: hur skapar vi balans? Kommunikation och Kakafoni och Kaos ligger nära varandra.

Äldre skolor är storslagna byggnader - liknande monument med snirklade fönster och bastanta dörrar. Det är intressant att fundera över vad alla dessa byggnader försöker säga till brukarna? Eller alla dessa betongblock. Minimalt ljus. många dörrar. väldigt stängda. Hur påverkar det oss?

Hörde på radio att min arbetskommun vill införa förskolebussar. Vad blir det för arbetsmiljö frågar jag mig? En häftig tanke att ha en mobil förskola - men fungerar det verkligen i längden?

Vad vill sig göras inom husens väggar?

Hur ser skolan ut anpassad för dagens lärande? Är det en portabel variant? Får lärandet plats i ett hus nuförtiden alls?

Bakslag

Fick sms från en kursare idag att resultatet på Summary och Översättningsmeningar hade kommit. Jag höll andan medan jag logga in på studentkontot och in på ladok (som är vårt betygs-samlarverktyg).

Men...

Det blev Underkänt på båda.

Jag blev så ledsen och fick en riktigt klump i magen först. Den här terminen har verkligen naggat i kanterna på självförtroendet. Tänka sig att det kan vara ett så stort glapp.

Ja det har verkligen gått troll i mina studier den här terminen. Jag, S och R ska i alla fall göra ett nytt försök - tillsammans ska vi gå igenom och försöka öva. Jag hoppas verkligen att jag klarar de där 2+3 hp... Annars har man läst en termin lite förgäves.

broar

Vi har byggt broar idag på Blåsenhus. Jag byggde massor. Av broar. En i papper och lim. Men de flesta var i huvudet - mellan det medvetna och omedvetna. Connection. Oändliga hängbroar fulla med frågetecken inflätade i vajern.

Imorgon blir det en stadsvandring med broar i Uppsala i fokus.

En reflektion i all välmening: varför ser alla pedagogiska instutitioner så likadana ut inomhus?

Verkstadsintryck

Idag var andra dagen på sommarkursen Teknik för pedagoger. Igår var det lite grunder och orientering - men idag fick vi släppa loss med byggen av olika slag. Vi har en ytterst sympatisk kursledare, JH.

Katapultbyggartävling. Jag ser genast hur roligt barnen har det i mitt tänkte klassrum när de får göra medeltida krigsverktyg på ett kreativt sätt.

Leksaksbilrally. Hur rullar något och varför? Vad påverkar styrningen?

Vattenhjul. Vad är den effektivaste biten?

Helt fantastiskt roligt att få va problemlösare i lekform.

Märker hur görande föder tanke och tanke föder görande och hur det går som en serpentin vidare och vidare. Mitt sätt att närma mig problem är trial and error. Testa först - fundera sedan och därefter - förbättra.

Imorgon ska vi ha hållfasthetslära. Det är många intryck samtidigt -så jag bör sova. Filmer kommer eventuellt upp när ja är tillbaka hemma.

makten kan var oväntad

Definition av en Maskin

Jag hittar två definitioner på en maskin i boken Den kupade Handen av Bo Sundin,

"(...) en maskin är ett medel att förvandla arbete från en from till en annan. Ett lutande plan - till exempel en ramp med vars hjälp stenblocken släpades upp vid pyramiden - kan därför beskrivas som en maskin för att lyfta tunga föremål. (...) det man vinner i kraft förloras i väg." (Sundin:1991:57).

"En maskin är enligt Mumford*, en kombination av delar, med soecieliserade uppgifter, som står under mänsklig kontroll och som uttnyttjar energi för att uträtta arbete."
(Sundin:1991:58)

Med en sådan vid beskrivning kan många saker passera som maskiner. Kanske skulle man kunna ge en beskrivning till en grupp elever och en annan till en annan grupp och ge dom i uppgift att tillverka det texten beskriver i valfri form. Det hade varit intressant att se om de hade kommit fram till liknande skapelser?

Jag vill sluta apa mig - jag vill bara bli en (man)

Läser just nu Bo Sundins "Den kupade handen" som är en av böckerna på teknikkursens lista. Det är väldigt intressant hur nära teknikens utveckling står samhällsutvecklingen. Det är något som jag känner inte kommit fram under min skolgång. Inte uttalat i allafall. Jag är fascinerad över människans uppfinningsrikedom och förmåga att hela tiden utveckla saker som komplicerar och underlättar vardagen - eller bara förnöjer. Datorer känns som piece of cake i jämförelse med konstruktion av pyramider och katedraler och att hitta på hur man kan göra upp eld. Enligt King Loui i Djungelboken är förmågan att göra upp eld det som skiljer honom från Mowgli.

Intressant är också att se klyftan mellan filosofin och den praktiska hantverken. Genom skriftspråket har människor genast skapat kontroll genom envägskommunikation. Det blir ett maktmedel att påverka människor. Det liknas vid dagens datoranvändare och datorvägrare - vilka de förra har makt över de senare. Det framträder ett mönster att hålla sig uppdaterad inom modern teknologi och kommunikationsmedel ger makt. Kunskap ger makt för att somliga har det och andra inte - lite som Mowgli har makt över King Louie som inte har kunskapen om att göra upp eld.

Kan inte låta bli att fundera över om det var en man eller kvinna som upptäckte eldens fördelar och lärde sig bemästra den? Va säger oss sångtexten till King Loui egentligen?
Försök inte lura mig gosse jag inga konster tål

Att känna till hur eld blir till är mina drömmars mål

Din hemlighet vill jag veta Hör nu säg hur det går till

för då blir jag visst en man till sist och det är vad jag vill

Det var sådana som King Louie som fick oss människor nyfikna och ambitiösa - kanske lite för ambitiösa för vårt eget bästa ibland...

Tekniksommar

Engelska lider mot slutet - några rester kvar och orapporterade poäng - men jag hoppas att jag kan få godkänt så jag slipper göra om något mer nu.

det klingar sakta av mot sommarlov för alla barn här i Sverige. Själv tuffar jag vidare med sommarkurser och teaterprojekt... Men nästa år vid den här tiden - då skriver jag nog sista inlägget på den här processbloggen. Då är jag förhoppningsvis inte lärarkandidat längre - utan behörig lärare även i grundskolan.

Men nu först "Teknik för pedagoger i skola och förskola" på Uppsala Universitet. Hoppas att det ger mycket uppslag till lektioner. Tycker det är väldigt intressant med tekniken i samhället - det är ju en slags brygga mellan Samhällsorienterande och Naturorienterande ämnen. Det borde vara ett ämne som skulle kunna entusiasmera människor i alla åldrar. Själv är jag mest inne i elektricitet - ljusteknik är viktigt i mitt yrke. Ljusförändringar kan berätta allt mellan himmel och jord. Men jag tänker att denna kursen kanske kan ge mig lite tillverkningstips - funderar på fördämningar och på vattenhjul - något som jag själv gjorde som liten. Viktigt är väl med att fånga alla eleverna på något plan - att de förstår nyttan av teknik.

Just nu flyttpackar jag, mitt sista läsår kommer jag vara Göteborgare - av praktiska skäl. En studentlägenhet - i väntan på att något annat skall dyka upp. Det slår mig vad många färdigheter som krävs av den som vill flytta. Det handlar om att Klassificera, Placera, Pussla, Organisera, Administrera. Visst är det en del synonymer med teknik och matematik?

kunskapsnät - lärandet inne i en aktivitet

En tråd fogas till en annan - till slut anar vi ett mönster. Frågan är om mönstret var planerat? Oftast känns den bästa lärsituationen som ett mönster som inte framträder förrän eleven synar uppgiften ordentligt. Hur kan jag få eleven att upptäcka mönstret "i" aktiviteten? Jag upplever att mönstret oftast uppenbaras efter slutförd aktivitet - inte helt sällan frikopplat från aktivitetens närvaro. Det blir som en utvärdering - eller än konstigare: en efterhandsbedömning. Vi behöver skapa kunskapsnät. Knyta an, på, om varandra.

last english entrance

hello everybody. Time has come to sum up this semester - and to make the last english entrance in this blog. This time I feel like the course have been a bit too challanging. My own level was not good enough to pass. I am not all to happy about that choise of mine to study english when I look at the new teacher programme that is about to develop. I will be, like I said yesterday in class, an elephant with my three subjects that you can call school-like. Swedish, Math, English - and my other two subjects eurytmics and drama. I am sorry to say that my weakest link will be english. I feel that I have not got any methods to meet the children with. I have to create this all by myself.

I want to thank Pia Köhlmyr for her support. When someone encourages you to not give up you feel more up to do things. I respect her for being able to say that she have been through all ages and stages as a teacher.

Well, that´s all. Last exam on monday - I hope - but I signed up for the retake in case of any struggles.

Utmaning - processkriv på de här 5 L-n!

Var på en jättebra föreläsning via lärarförbundet. Ulla Wiklund - fick mig att tänka till som en galning. Många tankar kommer att hamna här inom kort (förbigående i en komplex kontext). Jag utmanade mig själv i att skriva om de 5 heliga Ln som Ulla nämnde kort. utmana gärna dig själv och se va som kommer fram.

LÄRANDE
Är ett aktivt ord. Någon som är i "lärande"-mode sitter med vikten framåt. Den kan också sitta tillbakalutad med ett aktivt inre. Lärandet har många ansikten. Lärandet är ljuvligt. Att få se en aha-upplevelse är så häftigt och ger rysningar av välbehag. Lärande är att testa gränser. Låt barn klättra i träd. Låt barnen uppsöka farligheterna precis som Ronja - men finns där... för eventuell tolk mellan upplevelse och barn. Lärandet balanserar på 3 hörn: perception - reflektion - produktion. Reflektionen bör få större plats i både lärarens och elevens vardag.

LEKTION
Lektion. Att hålla lektion. Nästan som att hålla låda. Nej men nej. Så får du inte skriva tänker jag. Det låter ju negativt. Jag tänker på slaviska 40 minuterspass, jag funderar om 40 minuter kan ge något fördjupning egentligen. Men jag gillar lektioner. Lektioner ska va fyllda av tanke i aktivitet. Det ska höras att det är lektion på gång. Vi måste ta tillbaka det här ordet - det är en av undervisningens alla legobitar.

LOKAL
"Meh... vi har ju ingen lokal!" Jag kan fundera på hur vissa lyckas bedriva undervisning när jag ser deras förutsättningar. Jag tänker på hur hen kan organisera sin lokal för undervisning. Hur kan vi bygga bort sittastillpedagogiken? Hur bygger vi in rörelse i barnens vardag? Gör plats för växande!

LÄRARE
Ständigt i hetluften står vi där och ska reflektera samtidigt som vi gör saker som eleverna gör saker. Förebilder. Föräldrautbildare. Framåt. Flexibla. Fiffiga. Finurliga. Fantastiska. Finns oändligt mycket att skriva här.

LÄXA
Lydighet. "Det behöver du lära dig för att klara högstadiet" - kan ett barn i år 1 ta till sig det argumentet? Nej. Den enda läxan jag vill ge är att leka och fundera och vara nyfiken!

Ett tecken på att det är dags att tagga ner

Jag och min kollega satt i fikarummet och planerade inför en produktion för nån vecka sen varpå hon plötsligt bryter av med den här diskussionen:

"Ibland är jag lite rädd för dig"

"Va? Varför då?"

"Nä du är så bestämd, du är ofta arg!"

"mhm"

"Ja du är nog lite lilla My. Du går mycket på att vara arg va? Som en motor?"

"Ja kanske det."

Jag vill ju inte uppfattas som arg hela tiden! Eller irriterad! Måste jobba på det!

varför skriver jag så lite?

17e Jobb: kostymrep Peter Pan
20e Uni: Written Proficensy - övningsmeningar
21e Uni:Oral Presentation: Drama as a tool in language learning
Jobb: terminsavslutsföreställning med Dream Team Maschmallows
22e Uni: REP med Peter Pan
23e Uni: REP med Peter Pan
24e Uni: Deadline för home exam
Jobb: GENREP med Peter Pan
25e Jobb: Premiär Peter Pan
26e Uni: Written Proficensy: sista innan tentamen
27e Jobb: Rep med musikal
28e-30e: Linköping
31e Uni: tenta i Written Profficensy
Jobb: Dans/muskalavslutningsföreställning


Maj borde ju vara en dubbelt så lång månad - så kunde hen kanske sprida ut graserna lite - detta är totalt hysteriskt!


Bild: http://www.preparednesspro.com/blog/wp-content/uploads/2010/02/panic-button.jpg

Dagens igenkännande

Såhär såg jag ut när Åk 5 fick sitt musikteoripass nummer 2 om bluesrockpop med mig idag. Det var en dag fylld av erkännande: ja jag har gillat Spice Girls - just när jag gick i femman. - så stryk für elise och sätt in Wannabe med Spice Girls istället. Flippat - men ibland är det nog bra att flippa ut - så ser alla att man är mänsklig... Imorgon blir det sambaorkester om mitt taktsinne inte tar semester efter dagens bollywooddansträning. Musiktermer imorgon via sambatåget - får väl se hur det kommer gå!

Det blev en liten diskussion om vad som gör att en person blir populär. Om hur populärkulturen säljer en show och en image - inte så mycket musik nu för tiden. Varför blir en artist populär? Vad gör att en artist kan fortsätta vara populär som till exempel Madonna? Vad är det som gör Lady GaGa så framgångsrik? Många kloka tankar från dessa fantastiska femmor, de växer för varje dag och nu är det bara 2 kvar - sen flyger dom vidare till högstadiet!

en lärare har många strängar...

Sitter en eftemiddag och smälter dagens intryck under tystnad tillsammans med min LLU när jag plötsligt utbrister:
"Tänk va mycket det är att hålla reda på som lärare"
varpå hon svarar
"Ja men så är det".

Självklart är det mycket att göra. Det är ändå lite mindre än 30 elevers vardag vi organiserar från måndag till fredag.

växtvärk

Det är trassligt med tankar just nu. Det är framtiden som fyller mitt sinne.

Det är tankar om val och ställningstaganden angående sista året på lärarutbildningen. Lärarutbildningen består just nu av 3 terminer som alla lärare ska läsa, oavsett inriktning. Jag har 2 sådana på raken - ett helt år med allmänpedagogiska påhitt. Där finns inget val.

Däremot. VFU. Var gör jag mig bäst? Jag har tillbringat snart 2 år på en liten skola i östra delen av Göteborg. När jag började där fanns det f-5 - nu är det på väg att bara bli f-2 pga olika omorganisationer och hopslagning med en annan skola. Jag tycker det varit väldigt intressant att följa en arbetsplats en lite längre tid och se hur personal ändå måste vara beredda på att flyttas runt. Jag var i samma f-2 i 1½ år och nu är jag i åk 5. Till hösten ser det ut att bli en f-1 och några f-2 och en åk 3 på skolan. Jag borde, om jag skall vara kvar på skolan, försöka få hamna i åk 3 och få se "brytningen" mellan låg och mellanstadiet som ändå känns stark på den här skolan. Det är olika kulturer. Då skulle jag också få följa de jag såg starta i första klass när jag började, vilket ger mig möjligheten att få en lång båge. Sen finns det ju den andra skolan som är hopslagen med oss. Den är större och mer heterogen vad gäller elevunderlaget. Det kanske vore nyttigt att byta skola och bara konfronteras med någonting helt nytt?

Sen har jag ett annalkande examensarbete. Det känns väldigt hoppigt och spattigt med mitt ämnesval nu. matterytmiken funkade bra i praktiken - men inte i teorin. genusbiten känns spännande - men svår att genomföra. jag känner ett tvång att fixa ihop saker och idéer i sommar.

molande växtvärk

Ett bra exempel

På min VFU har jag en väldigt bra lärare som jag följer just nu. Försöker bena ut vad det är som gör henne bra?

Tydligheten: att vara tydlig i sitt gränssättande och att handlingar får konsekvenser.
Genomskinlig struktur; Allt som finns i klassrummet är motiverat - allt utgår från målen på olika vis
Morötter: att motivera eleverna i deras vardag
Inbjudande till samtal om allt mellan himmel och jord; allt kan avhandlas
Samarbetssökande; öppen dörr i klassrummet - omvärlden är välkommen
Nyfiken och intresserad utav omvärlden och
Balans mellan in och output
Elevorienterad; kan sina elever och har ett avslappnat förhållande till konflikter - dom kommer och går, de kan aldrig undvikas - men alltid diskuteras.
Tillåtande: både mot sig och sin kunskap och elevens; alla kan ha fel och det är enklare att säga det direkt när hen kommer på det.
Humor, lärare utan humor blir inte långvariga i tjänst tror jag.

Hon har massa oneliners som jag skulle vilja skriva ner - väljer ut en här:
"Jag är först och främst klasslärare..."

Känner mig väldigt privilegierad.

just nu

VFU stundar igen. 2 veckor som bland annat innehåller musikteori/genrekunskap, engelskapass och utflykt i det gröna. Jag har inte planerat upp alla grejer - så det känns lite comsi comsa - men hoppas att flowet infinner sig relativt snabbt.

Idag singlade det in 3 högskolepoäng fonetik med mitt namn på i ladok. Omtentan gjorde alltså susen. Jag hoppade runt som en indian och utförde mer eller mindre glada segergester så familjens invånare hoppade till. Det är tröttande att vara stundent och alltid vara tvungen att prestera på ett så enformigt sätt som det ändå är med tentor, inlämningar och duggor.

"This is not a hopeless case"

The headline for today is a qoute from a didactic seminar yesterday. Out of context it may not seem peculiar.

But when you state something like this you will expect that there are hopeless cases, would you not? I reacted with a tag-question - Are there any hopeless cases?

The one who was responsible for the statement corrected herself. I think that it was just a sloppy comment she said - but I do not think that it is the right place to make them.

A human should never be called a hopeless case - no matter what context. I feel a special responsibility towards my pupils - they are in the beginning of their education. To chop of their wings with sloppy comments and unfair judgements would not help them to feel competent.

Legitimationspassning

Ett inpass om lärarlegitimation: jag tror det kan vara krångligt. Jag tänker att då förlängs ju utbildningen till lärare med ytterligare ett år "provåret". Är det bra? Kommer det finnas "provårsplatser" åt alla som vill? Oron sitter någonstans utanpå och fräter lite i huden. För jag har tillbringat mycket tid i skolan som Pedagog och jag har inte förstört någons liv - även om jag varit formellt obehörig. Behörighet känns relativt. En säger si och en annan säger så. Måste skolan befolkas bara med lärare? Blir det inte lite väl instängt? Vad händer med Deweys devis om att skolan ska flytta ut i samhället då? Vägen till lärare blir snävare på ett sätt. Att gå från gymnasiet till en lärarutbildning är inte allas väg till lärarkallet. Känns som det inte bjuds på några 2nd chances i regeringens förslag.

En fråga jag ställer mig: vad är skillnaden på Lärare och Pedagog? Varför görs skillnad?
Jag tycker Pedagog är ett väldigt vackert ord. Det betyder "att leda någon" - bilden att leda någon vid hand är väldigt vacker. Lärare låter som att jag tvingar någon till något. Men det är ju bara min subjektiva upplevelse av två likartade ord. Jag säger med stolthet att jag är Teaterpedagog för det är vackert. Att leda något till teatern.

Förväntansfull spänning bakom kulisserna - snart så är det dags - ett ögonblick senare står du där blottad och visar något du verkligen kan. Att fånga den känslan av förväntan och att bygga sin motor av den är något vi pedagoger bör fundera över. Vad är det som gör något spännande och hur kan vi hålla kvar spänningen?

I teatern jobbar vi med avstånd och viljor och vändpunkter och dramaturgi. Lärare borde göra det samma - var är vändpunkten i en diskussion? Vad är viljan hos eleven? Vad för dramatisk kurva behöver vi skapa i våra klassrum för att få nyfikna och beredda elever? Det är viktigt att alla känner att de äger ett projekt - alla känner sig delaktiga. Lärare bör se till att eleverna äger sin kunskap - hur känns det, att äga kunskap?

yet another summary is brewing

I am in writingmode again. I feel that I lack words to express myself with. This time I wish for a better result than last time - my tutor did almost worn out her blue pen with pointers and reminders. I have to practise formal language. Grammar and linking techniques. There is a lot to work on so to speak.

I do beleive that I got some kind of hybris in the beginning of this course. I did not have a clue about my own knowledgelevel in english. I thought that it would just be fun and entertaining but here I am - complaining about too much to get right at once. I keep on telling myself that this is good for me and my awareness of struggles. If I repeat it many times it will become a truth.

Vad är Rytmik?

Jag får ofta frågan av vänner, bekanta och obekanta: Vad är Rytmik?

Det finns många definitioner. Den som låter mest vetenskaplig (som jag använder bland akademiker) är

Rytmik är en helhetspedagogik, grundad av Emile Jacques Dalcroze, som utvecklats till undervisningsmetod. Musik upplevs i, med, genom rörelse med hjälp av vårt första instrument: kroppen, som medel.

Jag vill påpeka att detta är min egen definition – så du kan nog inte helt förlita dig på att den är giltig för alla rytmikpedagoger/rytmikutövare.

Jag skrev tillsammans med Angelika Jewerén en B-uppsats för 5 år sedan som hette Gruppdynamik+fysisktuttryck=sant? Där försökte vi göra en definition av rytmik. Tittar in på sidan 5:

Anne-Li Thor (1993) har i sin uppsatts ”rytmikhistorik” vid Lunds universitet beskrivit rytmik som ”en pedagogik där kroppen är ett medel för att nå målet – upplevelse och förståelse av musiken” (a. a. 1993, s.5). Därutöver talar Thor (1993) om att inlärningen sker genom rörelse och det medför kroppskännedom. (…)Vernersson (2003) anser i sin magisteruppsatts vid Malmö musikhögskola, att rytmik är läran om rytm och en (musik-) pedagogisk metod.

Tyvärr har jag inte tillgång till min uppsats just nu - men jag återkommer med litteraturlistan.

Jag brukar säga till pedagoger jag möter att rytmik är en helhetspedagogik som involverar känsla, tanke och kropp. Med barn använder jag så många estetiska uttryckssätt jag kan komma på – det är ett gränslöst lärande.

Jag håller just nu på att läsa Johanna Österling-Brunströms uppsats som heter Musik i rörelse

det är spännande läsning - klicka på länken för att komma till fulltext. Jag återkommer kanske när jag har läst hela.

So here is a tip for all of you out there - don´t weep in front of your tutors.

Well, time to pracise my language again. I have been sitting concentrating on my resitexam in phonetics today. Now I beg you all to cross your fingers so that I will pass. There is a lot of things going on at the moment. I got back a summary I wrote a week ago. It was kind of embarrasing to look at all my mistakes. But the funniest mistake were the headline where I got it totaly wrong and I laught out loud when I saw it. Our tutor is very kind and she circulated to give us feedback at our texts, a good thing. Although yesterday I felt horrible with more bluemarkings and corrections than actual text. I couldn´t bare to look in her eyes, and all of a sudden I surprisingly started to weep. Very unpleasant and even more embarrasing. But I thougth my Tutor handled it well. But I felt very unprofesional and childish.

Whatever. Now it is time for a weekend off duty - I am going to get out in this marvelous spring that been popping up outside my window!

over and out

Att samsas om plats

Skolan som arbetsmiljö kan handla om att samsas om plats. Idag tänkte jag på min VFU-klass. Där är det 28 stycken 11-åringar som samsas i ett klassrum. Klassrummet är litet för den klasstorleken och bjuder nästan bara till likadan planlösning som på 1800-talet - alltså bänkarna vända mot tavlan - om vi inte ska börja klättra på bänkarna. Rummets luft tar slut var 40e minut - det skulle krävas en 10 minuters tvärdrag för att få in tillräckligt med syre för ännu ett 40minuterspass. Frågor jag reflekterar över just nu:

- Hur kan vi ge eleverna känslan av att bli sedda i en såpass trång miljö?
- Hur kan eleverna undvika att knuffa till varandra?
- Hur kan vi skapa uttrymme för lek?
- Hur kan vi skapa möjlighet till arbete i mindre grupper?
- Hur kan vi skapa studiero?
- Hur får vi luften att räcka till?

En fråga som jag ställer mig är om denna miljö fungerar för dagens skolverksamhet? Men det blir ofta "make it work" ute i verkligheten - att sitta här och fundera är ju ett lyxproblem. Men försök att stoppa mig!

Jag har hittat min teater!

En fråga som åkte över ett bord kantat av påsklovsfirande pedagoger i torsdags kväll.

Vad skulle du göra om du fick 5 miljoner?

Om jag vann 5 miljoner så skulle jag starta en amatörteater helt anpassad för barn i reggio emiliastil. Barn och ungdomar skall vara de som styr och leder - vi vuxna skall vara fulla av möjligheter. Jag skulle bli Teaterdirektören som ger alla möjligheter. Jag har Bollywooddans uppe på stigbergstorget i Göteborg. Där finns en lokal som LIDL låg i förr, som verkligen ser inbjudande ut att starta en amatörteater.

Kvinnoattribut och Tonårskillar i Teaterimpro

Hade förmånen att hålla i Improworkshop med åk 7-9 på två skolor i kommunen jag arbetar i. Jag tog med mig en korg med attribut och drog "land och rike runt" och träffade väldigt roliga ungdomar. Något jag funderar över är vilken tilldragningskraft högklackade skor, kjolar, sjalar och handväskor har på tonårskillar. I en av grupperna hittade en kille mitt röda läppstift i en av handväskorna. Han kastade sig över den och målade både sina läppar och alla andras. Efteråt lämnade dom dramasalen helt lyckliga med röda läppar både på munnen och på kinden...

Jag hade den roligaste arbetsdagen på länge - det är så roligt när eleverna ger sig hän och leker med alla sina identiteter!

Bilden av stränga lärare

Vi jobbar ju med schabloner i teaterbranchen. Den senaste tiden har jag umgåtts med en rätt sammasatt roll: högstadielärare i matematik, Gertrude som hette Lars innan - men som bytte kön. En militärisk sträng och rätt konstig lärare som jag antar bor i en arkivflik på skolan hen jobbar på. När vi improviserade kändes det hur Lars-Gertrude hade svårt med gränserna. Jag tyckte det var väldigt intressant att krypa in i en så stereotyp "dålig-sträng-lärarroll" och hitta det logiska i dennes val av metoder. Visst kan du bara gå in och spela en yta på scen - utan att förstå valen - men det är ju mycket större utmaning och roligare att hitta det logiska i det ologiska. Jag kom fram till att det kankse vore bra om alla blivande lärare fick lov att rollspela sitt yrke... För att bearbeta det logiska?

Jag kommer sträva efter att inte bli en Lars-Gertrude.

Some english thoughts about doing things

It has been a while since my last english entrance. Thera has been many things on my mind - but not many english thougths.

Well, I have a test in didactic history soon. I am not very entusiastic about this culture they have at "Humanisten" with tests upon tests. There is a certain amount of space in my brain and I think my limit is nearly peaked. You could argue that I have other things like my job and my private life on my mind and that I would have to cool down with that lifepuzzle. But I think in wider perspectives now - questions about humanity.

We are all humanbeings, sometimes you can mix up and beleive that you are a humandoing. Then you have to stop yourself and ask some unpleasant questions. Why do you recognize yourself in "doing" and not "being"? What happens if you stop "doing" yourself and just start "being" it? When you ar a being you need sleep, food, love, peace and understanding. Haha the last bit sounded a bit too Hippiesh. These are the questions that I am frighten of. I am not good at creating this balance in life. I have to remind myself that I have a worth of my own. I do not need to achieve anything to be good enough.

There is more to life than this - as Björk sang a long time ago.

Rytmikprojektet är slut för denna gång

Den här veckan hade jag sista rytmiklektionerna för den här vändan. Jag har haft det så otroligt spännande och det verkar som de tre Förskoleklasser jag varit ute hos också haft en häftig resa. En av klasserna hade gjort en vacker bok med teckningar från alla barnen, de hade själva bestämt vad det skulle stå på framsidan och teckningarna var helt fantastiska - jag såg alla barnas personligheter genom dem. Det fanns massa spännande äventyr där i... Jag blev så glad! De andra två klasserna sa också att de hade haft roligt.

Nu skall jag utvärdera och fundera vidare på matematik-rytmiska samband. Det blir ingen examensuppsats på inrådan av kunniga - men det kommer bli massa arbete ute i verksamheterna! Rytmik är ett spännande sätt att möta ett ämnesinnehåll. Fortsättning följer här på bloggen i mitt arbete.

Jag visste väl att det inte skulle räcka enda fram. Körde på phonetics. Det var en svår tenta - full av blåmarkerade fel... Mitt självförtroende är på botten nu. Det gör ont i min kropp. Hatar misslyckanden!

Men ingen rast eller ro här må ni tro. Nejnej - här ska vi bara vidare och vidare och ännu vidare.

skoltrött

Bild hämtad ifrån: http://www.strandska.com/filarkiv/elementimages/73-kommunikation.jpg

Just nu tycker jag att det känns som på bilden. Jag är flickan med Ipoden i örat. Det har hänt något i min motivation som gör mig väldigt ofokuserad. I nuvarande kurs kastas alla saker runt mig - jag får verkligen inte grepp om Engelska som undervisningsämne. Det vi gör inne på Universitetet är så långt ifrån mig. Det är torrt. Det svider fruktansvärt när hen har fel och just nu växer det ut bölder av fel över hela mig. Jag passar inte in. Hur dealar jag med det? Jag stänger av känselspröten, isolerar mig och slutar försöka.

Det känns som en mardröm - ska jag verkligen behöva känna mig såhär hopplöst dålig?

En dag för att begrunda den avslutade VFUn, planera upp mina två sista Rytmikklasser, lägga helgens repetitionsäventyr i Ellös och helst nästa veckas Kulturskolerep, försöka börja på boken "Blåsta" av Gustav Fridolin. Vill verkligen veta va han tyckte om sin uppväxt - vi är samma generation - jag vet ju hur min uppväxt var och frågan är om vi tycker lika på något sätt

Jag kan säga att inget av det blev gjort. Spelade gitarr istället...

VFU men kommunikativt flöde pågår i Åk 5

Lånad bild från http://www.alfabeta.com/bilder/kommunikation.jpg

Jag är inte vidare närvarande här i cyberrymden just nu, det pågår nämligen VFU. Är på samma skola som alltid - men det är ett helt nytt ställe i och med att jag bytt klass från F-2 till åk 5. Mycket koncentration nu med Nationella Prov. Denna veckan har jag gått in i elevperspektiv. Observerat klassrummet, kommunikationen mellan elever och lärare. Observerat relationsstatusar och konflikthanteringar. Jag har intervjuat eleverna om grammatik och om ord. Likaså klassläraren. Det har skett en nytändning. Ja, det är intressant att se hur eleverna skapar sina identiteter utifrån kön, status och sammanhang. Hur elever skiftar i status beroende på vilka som är i rummet. Även på den här fantastiska läraren som skiftar mellan alla outsagda roller som lärare förväntas ta. Kul att höra samma mål från eleverna som från läraren - det råder samförstånd. Utan att vara dött. Det finns tid för bus och stoj. Arbetsdagen för eleverna glider på i en rytm som verkar passa många.

För min egen egoistiska del tycker jag det är fantastiskt roligt att följa en så kompetent pedagog som lärt sig att prioritera. Som faktiskt inte jobbar ihjäl sig även efter arbetstid. Det som blir det blir och det kommer alltid en dag imorgon. Det är bra med en pedagog som tänker högt. Det bjuder in till min egen reflektion och eventuell respons. Jag är imponerad!